Stockholms universitet

De PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk

Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.

Provtagningsstationen Andøya, Norge, på vintern. Foto: NILU

PFAS består av olika högfluorerande ämnen som ofta används i produkter som kan stöta bort fett och vatten, de finns till exempel i stekpannor, matförpackningar och olika skönhetsprodukter. Ämnena läcker ut i naturen, både när de tillverkas och används och även när de blir avfall.

Matthew Salter. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

– Den vanliga uppfattningen har varit att PFAS-ämnen som med tiden sköljs ut i haven kommer att stanna där och spädas ut under årtionden. Men det här visar sig att det finns en bumerangeffekt och att några av de giftiga PFAS-ämnena förflyttas till luften, där de transporteras långa sträckor och sedan faller tillbaka ner på land, säger Matthew Salter, medförfattare till studien och forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet. 

 

Samlade in luftprover i Norge

Forskargruppens tidigare laboratorieförsök har gett tydliga indikationer på att havsspray kan vara en viktig källa av PFAS till atmosfären. Den nya studien ger nu det första fältbeviset på att detta stämmer. Under åren 2018 till 2020 samlade forskargruppen in luftprover på två kustnära platser i Norge. De upptäckte då att luftkoncentrationerna av de flesta PFAS-ämnen som uppmätts, särskilt den kemiska föreningen PFOA som är cancerframkallande, var starkt kopplade till markörer för havsvatten. Detta indikerar att kemikalierna förflyttas från havsvatten till havsluft via havsspray. Det här är något som utgör en betydande källa till luftburna PFAS-föroreningar i kustområden. 

Provtagningsstationen Birkenes, Norge. Foto: Chris Lunder, NILU

– Lyckligtvis kunde vi samarbeta med Norsk institutt for luftforskning (NILU) som genomförde luftprovtagningar åt oss under en lång period. Jag tillbringade sedan flera månader i labbet med att analysera PFAS och havsvattenmarkörer i proverna. Resultaten är fascinerande, men samtidigt oroande, säger Bo Sha, doktorand vid institutionen för miljövetenskap och huvudförfattare till studien.

 

PFAS är skadliga för hälsan och miljön

PFAS är ett samlingsnamn för så kallade per- och polyfluorerade alkylsubstanser eller högfluorerade ämnen som har en liknande kemisk struktur. Det som förenar dem är att de är mycket svåra att bryta ner i miljön vilket gör att många ämnen stannar kvar i naturen. PFAS brukar därför kallas för ”evighetskemikalier”.

Det pågår mycket forskning om miljögiftet PFAS som har kopplats till ett stort antal allvarliga hälsoeffekter som cancer, inlärnings- och beteendeproblem hos barn, infertilitet och graviditetskomplikationer samt ökade kolesterolhalter och problem med immunsystemet. 

Enligt Ian Cousins, professor vid Institutionen för miljövetenskap, och medförfattare till studien, är det möjligt att luftburna PFAS kan förorena dricksvattenkällor längs kusten i en nära framtid. 

– Vår studie ger en ny dimension åt begreppet ”evighetskemikalier”. Till och med de PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk, säger Ian Cousins. 

 

Mer information

Artikeln “Sea spray aerosol (SSA) as a source of perfluoroalkyl acids (PFAAs) to the atmosphere: field evidence from long-term air monitoring” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology.
https://doi.org/10.1021/acs.est.1c04277

En uppföljningsstudie av Bo Sha och Jana Johansson visar att utsläppen av FPAS från hav till luft motsvarar utsläppen från andra stora källor (t.ex. industrin). Istället för att sjunka till havsbotten kan de cirkulera och samlas mellan atmosfären och havet. 

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet (reg.nr: 2016-04131) och Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling (reg.nr: 2016-00644).

Provtagningsstationen Andøya, Norge, på sommaren. Foto: NILU

Artikeln publicerades 15 december 2021. Den uppdaterades 4 april 2022.