Stockholms universitet

Distansundervisning i gymnasiet kräver tydliga ramar

Gymnasieelever som får undervisning på distans behöver tydliga ramar för att bättre kunna hantera den plötsliga friheten. Det visar en hittills opublicerad studie om gymnasieelevers upplevelser av distansundervisning.

Foto: Maria Sbytova/Mostphotos.
Foto: Maria Sbytova/Mostphotos.

– Helt plötsligt fick eleverna hantera något i grunden positivt, en stor frihet, men de hade svårt att handskas med den. Att få vara flexibel med sin studieplats, när man ska äta och hur man planerar sina studier skapar dilemman som påverkar motivationen hos eleverna.

Det säger Noam Ringer, psykolog och universitetslektor i pedagogik. Tillsammans med kollegan Susanne Kreitz-Sandberg har hon just avslutat en studie, som ännu inte är granskad och publicerad, som undersöker hur gymnasieelever upplevde distansundervisningen våren 2020. Det var den första perioden som Folkhälsomyndigheten rekommenderade gymnasieskolor att gå över till distansundervisning för att minska smittspridningen av covid-19 i samhället.

Flexibilitet skapar osäkerhet

Intervjuerna med tretton gymnasieelever, som går i Stockholmsskolor och inte har några diagnoser, visar att eleverna hade svårt att hantera den flexibilitet och frihet som distansundervisning innebär.

Noam Ringer. Foto: Stockholms universitet.
Noam Ringer. Foto: Stockholms universitet.

– De funderar mycket på om de gör rätt eller fel. Det kan handla om allt från om kameran bör vara påslagen eller inte, till hur långt kompisarna har kommit på en hemuppgift. Det blir en konflikt inom dem själva som tar energi.

Tidigare har eleverna kunnat småprata och fått reda på hur kompisarna ligger till i studierna.

– Att andra berättar gör att de anpassar sig och reglerar sig själva. Men det är svårt när de naturliga mötena med kompisarna uteblir, säger Noam Ringer.

Stöd i att planera lärandet

Eleverna behöver vägledning och stöttning i den frihet som distansundervisning innebär och som de aldrig fått träna, menar hon. Till exempel att planera uppsatsskrivande.

– Det är svårare att planera när man inte går i skolan och får reda på hur kompisarna jobbar. I stället för att få två veckor på sig att göra ett arbete behöver de tydliga deluppgifter och vägledning i att dela upp arbetet.

Stöttning i form av spontan uppmuntran från läraren blir också viktigt när eleverna inte sitter i klassrummet och kan läsa av blickar och kroppsspråk. Tidigare när de befunnit sig bland klasskompisarna har de kanske blivit inspirerade av hur mycket andra skriver på en uppgift, men hemma ökar osäkerheten, menar Noam Ringer.

Grupparbeten extra svårt

Intervjuerna med eleverna visar också att grupparbeten är extra svåra att hantera på distans eftersom den digitala kommunikationen upplevs som stel och gör eleverna osäkra.

– Eleverna diskuterar inte med varandra så dynamiskt som de gör när de sitter gruppvis tillsammans. De tittar på klockan och delar upp arbetet till små individuella uppgifter istället.

Vissa val som eleverna ställs inför under sina studier på distans kanske inte ens borde vara fria val, menar Noam Ringer.

– De flesta elever är till exempel nöjda med att ha kameran avstängd. Men det kan få konsekvenser för lärandet om de håller på med andra grejer vid sidan av. Där kan läraren vara extra tydlig när det gäller de digitala funktionerna. Om mobilen blippar till under lektionen, får man lyfta och kolla in den då?

 

Så kan du stötta elever vid undervisning på distans

•    Motivationen minskar när det finns roligare saker hemma som drar uppmärksamhet från undervisningen. Om möjligt, skapa undervisning och uppgifter som är extra meningsfulla.
•    Det är svårt att planera sitt lärande själv utan spontana möten i skolan. Hjälp eleverna att dela upp uppgifterna i mindre delar, från början till slut. Ta en del i taget så att uppgiften känns hanterbar och lätt för eleven att ha kontroll över.
•    Osäkerheten är större när man sitter själv hemma och inte kan jämföra sig med andra eller ser andras kroppsspråk. Var tydlig med vad olika uppgifter innebär och att eleverna förstår vad du menar med uppgiften.
•    Grupparbeten som sker digitalt kan göra eleverna osäkra. Basera grupparbeten på små delfrågor där eleverna får redovisa vad de diskuterar om. Motivationen till diskussion blir högre om ämnet känns meningsfullt för eleverna.
•    Ge kontinuerlig uppmuntran och feedback på uppgifterna.
•    Bestäm i förväg om kameran ska vara avstängd eller inte.

 

Läs mer om Noam Ringers forskning.

Läs mer om Susanne Kreitz-Sandbergs forskning.