Stockholms universitet

Epidemier och folkhälsa – ny MOOC vid Stockholms universitet

Fenomenet med storskaliga digitala kurser, så kallade MOOC:s – Massive Open Online Courses, har funnits i ett decennium och blivit populära vid universitet över hela världen. I november är det Institutionen för folkhälsovetenskap som håller i en MOOC vid Stockholms universitet.

Foto: Jens Lasthein/Stockholms universitet


Grundkonceptet är att vem som helst kan delta och att det inte utgår någon examen. Denna typ av utbildningar började dyka upp för tio år sedan, och Stockholms universitet har hunnit arrangera några stycken. Näst på tur är Institutionen för folkhälsovetenskap som den 8 november drar igång kursen ”Epidemier och folkhälsa”, med särskilt fokus på covid-19. I enlighet med konceptet är det gratis att delta, allt sker helt digitalt och vem som helst över hela världen kan söka. 

Karl Gauffin, forskare och lektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap.

Karl Gauffin, forskare och lektor vid Institutionen för folkhälsovetenskapt, är kursansvarig tillsammans med Ylva Brännström Almqvist, forskare, lektor och studierektor vid samma institution.

– Det finns en del utmaningar kring att ta fram och sjösätta en kurs av denna omfattning. Det är mycket material som ska sammanställas eftersom kursen är så bred, säger Karl Gauffin som tillsammans med Ylva Brännström Almqvist tar fram materialet, sätter ihop övningar, samt klipper och redigerar filmer med hjälp av kursamanuens Lovisa Hellsten. 

Arbetet är tidskrävande, men väldigt roligt, enligt Karl Gauffin.
– Det är 70 till 100 olika element som tillsammans utgör kursens 10 moduler. Vi har valt att bemöta den pedagogiska utmaningen att upprätthålla engagemang genom att göra filmerna korta, endast 10 till 15 minuter per film. Vi har också valt att bjuda in flera olika personer för att bidra till kursen, gästföreläsare som arbetar med aktuell forskning till exempel.

 

Allt material framtaget på förhand

Deltagarna i kursen ska få en grundläggande förståelse för åtgärder som sätts in mot epidemiska sjukdomar och förhoppningsvis få svar på komplexa frågor som ”Vad krävs för att bekämpa epidemier?” och ”Varför drabbar epidemier olika länder olika hårt?” 
Allt material är framtaget och bearbetat på förhand, ingenting sker live under denna kurs. Till andra institutioner som funderar på att skapa en MOOC tipsar Karl Gauffin om att dela upp kursen i flera olika moduler med just korta och engagerande filmer. Quizzar, interaktiva skärmövningar och att intervjua olika gäster som bidrar till kunskapsförmedlingen är andra komponenter som han hoppas ska hålla deltagarna engagerade.
 

Foto: Jens Lasthein/Stockholms universitet

– Då det inte finns en examen som hägrar i slutet som en motiverande faktor, får vi försöka använda oss av andra metoder för att göra den andel som hoppar av lite mindre.

Ingen examen alltså, men den som deltar i hela kursen kommer kunna få ett intyg på kursdeltagandet. Karl Gauffin tycker sig också märka att det finns ett stort intresse av epidemier och folkhälsa. 

– Genom covid-19 har en diskussion kring epidemiers effekt för samhälle, ekonomi, psykisk ohälsa och folkhälsan i stort tagit plats i den samtida debatten. Vi kommer att ha kursen på svenska, det kommer att begränsa antalet deltagare förstås. Men det är ju ett ämne som är aktuellt och intresserar, så vi hoppas på många deltagare.    

Dessa digitala kurser kan annars ta emot ett obegränsat antal deltagare. Det är dock inte alla ämnen som lämpar sig för formatet, tror Karl Gauffin.
– Det här är mer eller mindre enkelriktad kommunikation. De ämnen där kunskapsförmedlingen sker via ett samtal mellan lärare och student eller studenter sinsemellan, som alltså har det didaktiska samtalet som undervisningskomponent, skulle nog inte fungera.

När det gäller MOOC:en som startar i november är allt gjort på förhand och redan förberett. För att ändå möta eventuella behov från deltagarna kommer det att finnas en frågelåda där de kursansvariga kan svara på vissa frågor under efterföljande modul. En digital diskussionsplattform skulle kunna fungera, men då måste det finnas möjligheter att moderera den enligt Karl Gauffin. 

– Ett element som har varit väldigt tacksamt är intervjuformatet, där vi på förhand har filmat intervjuer med våra föreläsare. Det har varit väldigt roligt att få med så många olika experter, det fungerar bra som en naturlig kunskapsförmedling.
 
Kursen, som har finansierats med hjälp av Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning, startar den 8 november. Det går bra att söka fram till den 5 november. Se mer information om kursen Epidemier och folkhälsa.