EU-ordförandeskapet: Stor utmaning hålla samman EU i viktiga frågor

Vid årsskiftet blev Sverige ordförandeland inom EU och ska vara det i ett halvår. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländer. Sverige har tidigare varit ordförande två gånger, under 2001 och 2009.

Jonas Tallberg är kanske den svenske forskare som kan mest om vad det innebär att vara ordförande i EU och vilka möjligheter det finns att driva egna frågor under den perioden. Han är sedan många år professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och forskar främst om internationella organisationer och EU-politik.

Har utvärderat svenska ordförandeskap

Boken om det första svenska ordförandeskapet.

I samband med det svenska ordförandeskapet 2001, då Jonas Tallberg var vid Lunds universitet, ingick han i ett forskningsprojekt om ordförandeskapet som institution i EU. Jonas Tallberg var redaktör för antologin ”När Europa kom till Sverige” (SNS Förlag, 2001), där forskare utvärderade det svenska ordförandeskapet. Ett par år senare publicerade han även boken “Leadership and Negotiation in the European Union” (Cambridge University Press, 2004), som blivit en klassiker om ordförandeskapets makt inom EU. Även i samband med ordförandeskapet 2009 deltog han i en forskarantologi om detta. Sedan dess har Jonas Tallberg fortsatt att forska kring EU-förhandlingar och skrivit flera expertrapporter på temat, däribland en aktuell rapport om medlemsstaternas inflytande i förhandlingarna om EU:s utvecklingspolitik.

– Det viktigaste som ordförande är att driva EU:s arbete framåt under de sex månaderna, säger Jonas Tallberg.

Fyra prioriterade frågor under ordförandeskapet

Den svenska regeringen har angett fyra prioriterade områden, vilka angavs redan av den föregående regeringen, som den vill arbeta med under perioden som ordförande för EU. Det rör sig om yttre och inre säkerhet, grön omställning och energipolitik, europeisk konkurrenskraft samt demokrati och rättsstat (se även ruta nedan). Dessa områden ligger i linje med vad de två föregående ordförandeskapsländerna  –  Frankrike och Tjeckien – drivit under 2022.
 

Jonas Tallberg

Men hur mycket Sverige har möjlighet att driva dessa frågor i den riktning man önskar är en annan sak. Ordförandelandet brukar få ägna mycket tid åt att hantera ”ärvda” frågor från tidigare ordförandeskap samt oförutsedda frågor som dyker upp under ordförandeperioden. Tendensen är att det blivit allt mer ”ärvda” frågor att hantera, enligt Jonas Tallberg.

– EU står nu inför tre stora kriser, kriget i Ukraina, energikrisen i Europa och en annalkande ekonomisk kris. Till det kan även läggas president Bidens klimatpaket för att gynna amerikansk industri och som riskerar att slå mot europeiska företag. Det blir en stor utmaning är att hålla samman EU i synen på hur man hanterar dessa frågor.

Positiv syn på svensk EU-kompetens

Mot bakgrund av att det finns så många osäkra faktorer och att kriser snabbt kan tona upp sig är det enligt Jonas Tallberg svårt att säga om Sverige blir framgångsrikt som ordförande.
– Det beror på hur man lyckas hålla ihop EU-kretsen i en utmanande situation.

Jonas Tallberg betonar däremot att det inom EU överlag finns en positiv syn på svenska tjänstemän, som anses skickliga. De tidigare svenska ordförandeskapen har även ansett framgångsrika. Ett ordförandeskap innebär även möjligheter att förvärva mer EU-kunskap inom den svenska statsförvaltningen. Det inledande mötet med Europeiska kommissionen i Kiruna blev en PR-succé.

 

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och statsminister Ulf Kristersson vid kommissionens besök i Kiruna i januari. Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet

Vilka är framgångsfaktorerna för ett bra ordförandeskap?

– Det beror på hur man definierar framgång. Om det handlar om att driva frågor framåt så ska man inte låta nationella intressen stå i vägen för europeiska intressen – och kunna leverera på detta, säger Jonas Tallberg.

Vad innebär det för ordförandeskapet att Sverige har en ny regering?

– Det finns en stabil ryggrad inom den svenska statsförvaltningen med flera erfarna statssekreterare och ambassadörer på nyckelpositioner. Men regeringen är i stort oerfaren inom EU-frågor. Det är inte optimalt att ta över ordförandeskap som relativt nytillträdd regering. Å andra sidan är det här ett unikt tillfälle för regeringen att skapa nätverk de senare kan ha nytta av politiskt.

Vid de två tidigare svenska ordförandeskapen har den politiska oppositionen i Sverige i stort slutit upp bakom regeringens EU-linje. Regeringen hoppas nog att detsamma sker denna gång. Men enligt Jonas Tallberg finns nu faktorer som gör det svårare att förutse hur det går. Regeringens stödparti Sverigedemokraterna har historiskt varit EU-kritiska och en del av frågorna i Tidöavtalet, till exempel om migration, har även EU-relevans. Å andra sidan kanske partiet vilja visa sig ”regeringsfähiga” och därför inte ta strid med regeringen om EU.

Läs mer om Jonas Tallbergs forskning.