Stockholms universitet

EU-ordförandeskapet: Vilken roll har EU som konfliktlösare?

Den 24 februari har det gått ett år sedan Rysslands invasion av Ukraina. Hur har EU agerat när det gäller det pågående kriget? På vilka sätt kan EU fungera som konfliktlösare och säkerhetsaktör? Två av universitetets statsvetare med kunskap om EU svarar.

Foto: Jean Schweizer/Mostphotos

Niklas Bremberg är docent i statsvetenskap och lektor vid Statsvetenskapliga institutionen. Han forskar bland annat om EU:s utrikespolitik och europeisk integration och säger att det faktum att EU grundades ur fredstanken har påverkat unionen genom åren.

Niklas Bremberg. Foto: Stockholms universitet

– Hela tanken med den europeiska kol- och stålgemenskapen var att försöka hantera den grundläggande konflikten i Europa mellan Tyskland och Frankrike efter andra världskriget. Det ekonomiska samarbetet mellan länderna skulle göra det praktiskt omöjligt att bekriga varandra. Och på ett plan kan man säga att den konstruktionen har varit väldigt framgångsrik genom åren, säger han.

När det gäller den andra delen av EU:s konflikthantering, den som vuxit fram efter kalla kriget, och som handlar om att bidra till konflikthantering på olika håll i världen finns det olika uppfattningar om huruvida EU har lyckats eller inte, menar han.

– Forskning har visat att EU stod ganska handfallen inför till exempel krigen på Balkan och det första Gulfkriget på 1990-talet. EU fick förlita sig på USA då militärt och kunde inte göra storskaliga insatser. Sedan dess har EU stärkt sina konfliktförebyggande insatser och skickat militära och civila operationer till olika länder och områden, men en del anser att EU kan göra mer.

Även Ludvig Norman, docent vid Statsvetenskapliga institutionen, som är specialiserad på EU och EU:s institutioner, anser att strategin med ett reglerat samarbete kring kol- och stålindustrin har varit lyckad för EU.

Ludvig Norman. Foto: Utrikespolitiska institutet

– Ja, det får man säga. Det handlade om att ekonomiskt binda samman länder och industrier med regler och lagar och att hålla politiken på armlängds avstånd. Det EU som finns på plats i dag är den mest integrerade regionala organisationen i världen, säger han.

 

EU en säkerhetspolitisk aktör

När det gäller kriget i Ukraina menar båda att EU har klivit fram som en viktig säkerhetspolitisk aktör.

– Tidigare har det länge varit Nato som har varit den politiska aktören vid konflikter, och EU har haft fokus på det praktiska arbetet i konflikthantering. Men i samband med Rysslands invasion av Ukraina har EU faktiskt fått en stärkt roll, säger Niklas Bremberg. 

EU är inte en militär aktör på samma sätt som Nato, förklarar Niklas Bremberg, men eftersom Nato inte kan agera aktivt i Ukraina utan att eskalera den militära konflikten så har EU kunnat flytta fram positionerna med andra medel.

– De många sanktioner som EU enades om att genomföra mot Ryssland under förra året är ganska anmärkningsvärda. Samma sak gäller samstämmigheten om att minska beroendet av rysk energi, säger Niklas Bremberg.

Att EU grundades ur fredstanken har påverkat unionen genom åren, menar statsvetarna Niklas Bremberg och Ludvig Norman. Foto: Jean Schweizer/Mostphotos


Ludvig Norman säger att så länge EU håller ihop och har en gemensam linje så är EU en plattform som är mycket starkare än enskilda medlemmar.

– Den här strukturen gör det svårare för externa aktörer att spela ut stater mot varandra. Sammanbindningen av olika regler och institutioner inom EU ger både styrka och resiliens. Det gör att EU har en viktig roll att spela.

Strukturen gör det också lättare för EU att agera snabbare, menar Ludvig Norman, som fallet var när EU aktiverade EU:s massflyktsdirektiv redan kort tid efter den ryska invasionen i slutet av februari 2022. Direktivet innebar att flyktingar från Ukraina omedelbart skulle erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsländer. 

– Det är intressant att se vilken enighet som EU ändå har uppvisat. Även om många länder har haft olika förhållande till Ryssland tidigare och många har drabbats av höga energipriser så har inte EU splittrats, det förvånar mig lite, säger Ludvig Norman.

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina enades EU om att införa en rad sanktioner mot Ryssland. På bilden syns EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Foto: Belish/Mostphotos


Båda tror att anledningen till att EU har agerat kraftfullt denna gång kan sökas i att invasionen var så allvarlig och långtgående.

– En förklaring har nog att göra med att alla medlemsländer insåg stundens allvar och då gäller det att arbeta med de möjligheter man har, säger Niklas Bremberg.

Om EU:s agerande blir bestående återstår att se, menar båda.

– Jag tror att vi fortfarande kommer att se problem när det handlar om hur EU ska hantera konflikter i länder utanför Europa, säger Niklas Bremberg.

Ludvig Norman, som också forskar om demokrati och populism i Europa, säger att när länder satsar på militär upprustning får ofta annat stå tillbaka.

– Då är politiker mindre benägna att tänka kring reformer som kan göra samhällen mer demokratiska. Det blir mer fokus på snabba beslut och mindre kompromisser. Krig koncentrerar makten, och om ett sådant tillstånd pågår under lång till så kan det bli problematiskt.

 


Mer läsning

Niklas Bremberg har skrivit ett kapitel om EU som säkerhetsgemenskapsbyggande institution i 2016 års utgåva av Europaperspektiv.

“The Everyday Making of EU Foreign and Security Policy: Practices, Socialization and the Management of Dissent”  (Edward Elgar Publishing, 2022) av Niklas Bremberg, August Danielson, Elsa Hedling och Anna Michalski (open access).

Ludvig Norman har skrivit ett kapitel om EU och är redaktör för antologin ”Robustness and Fragility of Political Orders”.

Niklas Bremberg och Ludvig Norman har tillsammans redigerat antologin ”Dilemmas of European Democracy”.

Läs mer om Niklas Brembergs forskning.

Läs mer om Ludvig Normans forskning.

Läs artikeln ”EU-ordförandeskapet: Stor utmaning hålla samman EU i viktiga frågor”