Stockholms universitet

Exponering för kemikalieblandningar under graviditet kopplas till försenad språkutveckling

Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk och nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.

Barnhänder som leker med bokstäver
Foto: Aminah Mohd Idris/Mostphotos.

Det finns allt större stöd i forskningen för att miljökemikalier kan vara hormonstörande, och därmed hälsofarliga för människor och djur, trots att exponeringsnivåerna för enskilda kemikalier normalt ligger under existerande gränsvärden. En orsak till detta kan vara att vi hela tiden exponeras för komplicerade blandningar av kemikalier, medan all existerande riskvärdering och därmed etablerade gränsvärden bygger på att kemikalier granskas en i taget. Det är också ovanligt med forskning där man kopplar samman epidemiologiska studier i befolkningen med experimentella cell- och djurmodeller. Ett sådant tvärvetenskapligt angreppssätt kan utgöra en bra grund för utveckling av bättre riskvärderingsmetoder.

Den aktuella studien har tagit fasta på detta och genomförts i tre steg; I ett första steg identifierades en blandning av kemikalier i blod och urin på gravida kvinnor i SELMA-studien (studie som drivs från Karlstads universitet och följer cirka 2 000 mor-barn-par) vilken kunde kopplas till försenad språkutveckling hos barnen. I den kritiska blandningen ingick ett antal ftalater, bisfenol A och perfluorerade kemikalier. I ett andra steg genomfördes experimentella undersökningar för att studera sambandet mellan humanrelevanta nivåer av denna blandning och hormonstörning eller andra biologiska mekanismer. I ett tredje steg användes slutligen fynden från de experimentella undersökningarna för att utveckla nya principer för att riskvärdera kemikalieblandningen.

– Det unika i detta omfattande projekt är att vi har kopplat samman befolkningsdata med experimentella studier, och sedan använt denna information för att utveckla nya metoder för riskvärdering av kemikalieblandningar, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien samt ansvarig för epidemiologiska delen i EDC-MixRisk.

Genom att koppla samman olika vetenskapliga metoder på detta sätt kunde forskarna visa att 54 procent av barnen i SELMA-studien exponerades för en blandning av kemikalier under tidig graviditet med ökad risk för försenad språkutveckling. Denna risk blev inte synlig när dagens gränsvärden för enskilda kemikalier användes.

– Intressant är att fynden i experimentella systemen speglade väl det vi hittade i den epidemiologiska delen samt att effekterna kunde påvisas vid för människan normala exponeringsnivåer. Till exempel så såg vi att blandningen i en cellkultur påverkade gener som har visats vara inblandade i autism, en sjukdom där språkutvecklingen ofta är nedsatt, säger Joëlle Rüegg, professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet och ansvarig för experimentella delen i EDC-MixRisk.

Åke Bergman, professor emeritus vid Institutionen för miljövetenskap och koordinator för EDC-MixRisk är övertygad om att resultaten i denna studie kommer att bana väg för förbättrade riskbedömningar av kemikalieblandningar i framtiden:
– Resultaten i den här studien hade aldrig varit möjliga att nå utan forskarnas tvärvetenskapliga bredd, som täcker in miljökemi, avancerad modellering, epidemiologi och kompetenser inom till genetiska, cellulära och in vivo-testmetoder och riskbedömning. Den verkliga situationen för människors exponering för kemikalier måste beaktas både när det gäller att identifiera risker och riskbedömning, som studien föreslår. Uppgiften är utmanande men vårt arbete banar väg, säger han.

Studien har genomförts i samarbete med sju lärosäten från Sverige (Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet), samt fem partners i EU och en i USA. 

Caporale at al. (2022) From cohorts to molecules: adverse impacts of endocrine disrupting mixtures, Science, DOI: 10.1126/science.abe8244

 

Mer om SELMA-studien

SELMA-studien drivs vid Karlstads universitet och följer cirka 2 000 mor-barn-par från tidig graviditet över förlossning och upp i barnets skolålder. Det övergripande syftet är att undersöka betydelsen av exponering för hormonstörande kemikalier under tidig fostertid för barnets hälsa och utveckling senare i livet. Studien har bland annat visat samband mellan blandningar av olika kemikalier och barnets könsutveckling, luftvägsbesvär, kognitiv utveckling samt tillväxt under barndomen.