Stockholms universitet

”Fairtrade” ett steg på väg mot anständiga arbetsförhållanden

FILM OM FORSKNING Suget efter billiga varor och en globaliserad marknad gör att många företag i väst flyttar sin produktion till låginkomstländer. Samtidigt ökar trenden med produkter som är rättvist tillverkade. Men hur ser förhållandet till rättvis handel ut i låginkomstländer och vad betyder hållbarhetsmärkt handel för utvecklingen? Det tittar företagsekonomen Birgitta Schwartz på i sin forskning.

Se mer om hennes forskning i hållbarhetsfilmen om rättvis handel.

Filmreportage - Agenda 2030 vid universitetet

 

 

Hållbarhetsmål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

Läs mer om de globala målen

– Jag är nyfiken på hur konceptet Fairtrade, som är utvecklat i en västvärldskontext utifrån hur vi tänker om social rättvisa och arbetsförhållanden, översätts och tas emot i låginkomstländer av dem som tillverkar produkterna där. Hur ser deras intressen i hållbarhetsmärkning ut?

Birgitta Schwartz är docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet och forskar om globaliseringens effekter på hållbarhet. Fokus ligger både på miljöpåverkan och arbetsrätt.

– Vi har ju nästan ingen textilindustri kvar i Sverige. När lönerna blev för höga flyttade produktionen till Portugal. När lönerna blev för höga där gick den över till Asien. Allt för att vi ska kunna köpa tre t-shirtar fast vi egentligen bara behöver en. Men i slutändan är det ju någon som får betala priset för våra extrapriser, säger Birgitta Schwartz.

Som en motreaktion föddes tanken om att konsumenten själv har ett ansvar för att göra något åt utvecklingen. Resultatet blev produkter med kvitto på att processen hanterats hållbart, så kallad hållbarhetsmärkning.

– Det är ju ett sätt att via marknadens mekanismer komma åt avigsidorna med den globala marknaden, säger Birgitta Schwartz.

Hon är särskilt intresserad av entreprenörskap ur ett hållbarhetsperspektiv. I sin forskning har hon bland annat följt Sandhya Randberg, en social entreprenör, som ägnar sig åt just rättvis handel, med Indien som bas. Där tillverkar hon t-shirtar och tygkassar producerade av hållbarhetsmärkt bomull. Men att vara entreprenör och jobba med rättvis handel är inte alltid lätt.

– När man jobbar med frågor som handlar om att förbättra människors liv förväntar sig många att det ska vara något man gör ideellt och inte tar betalt för, att det inte ska få kosta någonting, säger Sandhya Randberg.

Det finns också fler problem att förhålla sig till än dåliga arbetsförhållanden. När lönerna går upp flyttar många företag helt enkelt vidare till ett nytt land som inte uppfyller reglerna, vilket gör att leverantören blir av med produktionen. Ändå tror inte Sandya Randberg att dagens hållbarhetsmärkning räcker till när det gäller att ändra på förhållanden på ett grundläggande sätt.

– Det som krävs är att alla ska ha löner som det går att leva på, där man har råd med sjukvård, att låta barnen gå i skola och kan ha ett litet sparande. Och dit är det långt.

Läs mer om Birgitta Schwartz forskning