Stockholms universitet logo, länk till startsida

Flickor som haft hjärntumör tappar mer i betyg än pojkar

Barn som behandlats för hjärntumör får ofta sämre betyg än sina kamrater. Nya studier visar nu att flickor tappar mer i resultat efter sin behandling än vad pojkar gör. Störst är svårigheterna i ämnet engelska.

Foto: Gabby Baldrocco/Mostphotos
Foto: Gabby Baldrocco/Mostphotos

Antalet barn i skolan som behandlats för hjärntumör har ökat och många drabbas av kognitiva svårigheter som påverkar dem i skolan. Det rör sig om hjärntrötthet, inlärningsproblem, koncentrationssvårigheter och svårt med läshastighet.

– Studierna visar genomgående att flickor som behandlats för en hjärntumör presterar sämre än flickorna i kontrollgruppen som inte genomgått behandling, medan skillnaden mellan pojkarna och deras kontrollgrupp är mindre. Det säger Malin Lönnerblad, doktorand i specialpedagogik. Hon står bakom den första svenska registerstudien som publicerades förra året som visar att barn som behandlats för hjärntumör får sämre betyg än friska barn. När hon nu lägger fram sin avhandling, med ytterligare två delstudier, är det med mer kunskap kring skillnader i kön, ålder och skolämnen.

Fler åtgärdsprogram för pojkar än för flickor

Flickornas tapp i betyg visar sig i såväl kärnämnena svenska, engelska och matematik, som i alla praktisk-estetiska ämnen. Det är ingen skillnad mellan dem som diagnostiserats i olika åldrar eller om de haft en så kallad hög- eller låggradig tumör.

Foto: Niklas Björling
Malin Lönnerblad. Foto: Niklas Björling

– På gruppnivå presterar flickor bättre än pojkar i skolan, vilket gör att flickornas tapp kanske syns mer. Eller så kanske inte flickornas svårigheter uppmärksammas lika mycket som pojkarnas så de inte får det stöd de behöver.

– Statistik från Skolverket visar att det generellt skrivs fler åtgärdsprogram för pojkar än för flickor. Men vet vi förstås inte exakt hur det ser ut i gruppen av barn som behandlats för en hjärntumör. Det skulle vara väldigt intressant att ta reda på, säger Malin Lönnerblad.

Tre gånger fler som haft hjärntumör underkända i engelska

Sedan tidigare är det känt att barn som behandlats för hjärntumör ofta får svårigheter i matematik. Efter att ha analyserat resultaten från de nationella proven i svenska, engelska och matematik, kan Malin Lönnerblad nu visa att barn som haft hjärntumör får lägre betyg i alla kärnämnen. Allra sämst andel gymnasiebehörighet hade flickor som hade behandlats för hjärntumör under de första skolåren. Engelska är det ämne där de största svagheterna finns.

– Det var en signifikant högre andel av barnen som diagnostiserats med hjärntumör under de första skolåren som fick icke-godkänt i engelska. Att ungefär tre gånger fler inte fick godkänt i engelska, både när det gällde betyg och resultat i nationella prov, är oroande.

Svårigheter i skolan oavsett ålder vid diagnos

Studierna omkullkastar också föreställningen att det främst är barn som behandlats för hjärntumör innan skolstart som får svårigheter i skolan. De som behandlats under sina första skolår riskerar många gånger att få lika stora svårigheter som de barn som fick diagnosen i tidig ålder.

– Kanske bror det på att många av basfärdigheterna lärs in under de första skolåren. Om barnen då har hög frånvaro under dessa tidiga år riskerar de att missa grundläggande färdigheter som behövs i de senare årskurserna, säger Malin Lönnerblad.

Sammantaget visar resultaten att alla barn som har behandlats för en hjärntumör, oavsett kön och ålder vid diagnos, bör följas upp noga i skolan.

– Alla barn som behandlats bör ha ett skriftligt åtgärdsprogram med konkreta och utvärderingsbara mål, som skrivs direkt när barnet är tillbaka i skolan. Det krävs ett långsiktigt perspektiv så åtgärdsprogrammet bör uppdateras regelbundet. Svårigheterna försvinner inte ju längre tid som gått sedan diagnos. I många fall tilltar de.

 

Registerbaserad forskning

Forskningen gjordes med hjälp av uppgifter från barncancerregistret och statistikmyndigheten SCB. Betyg och nationella prov i årskurs 9 hos 475 barn födda mellan 1988 och 1996, som diagnosticerats med en hjärntumör innan de fyllt 15 år, jämfördes med drygt 2000 barn som inte genomgått cancerbehandling och som matchats efter kön, födelseår och bostadsområde.

Läs avhandlingen här.

Skolverkets statistik över särskilt stöd i grundskolan 2019/20.