Flyttfåglarna kommer allt tidigare på våren
När flyttfåglarna återvänder till Sverige efter en lång vinter markerar de för många att våren är här. Men klimatförändringarna påverkar hur och när fåglarna rör sig. Forskningen visar att många flyttfåglar kommer tidigare än för bara några decennier sedan, något som kan få konsekvenser både för fåglarna och för de ekosystem de lever i.
Flyttfåglarna har nyligen anlänt till Sverige och för forskarna på Tovetorps forskningsstation innebär fåglarnas häckningssäsong en intensiv period av fältstudier.
– Det är en hektisk men fantastisk tid. Vi följer fåglarnas ankomst dag för dag och ser tydliga tecken på att klimatet påverkar deras beteende, säger Cilla Kullberg som är docent på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
I ett pågående forskningsprojekt studerar forskarna hur klimatförändringar och förändringar i livsmiljöer påverkar flyttfåglarnas beteende, häckning och överlevnad.
Ett särskilt fokus ligger på lövsångaren, en av Sveriges vanligaste fågelarter med cirka 13 miljoner häckande par (uppskattat år 2008). Professor emeritus Sven Jakobsson var med och startade studierna av lövsångarnas häckningsbiologi runt Tovetorp 1979, och populationen runt forskningsstationen har sedan dess studerats i perioder av Sven och kollegor fram till idag.
– Den sydliga lövsångaren som häckar runt Tovetorp övervintrar i Västafrika, och vi ser att både hanar och honor anländer tidigare på våren nu än på 1980-talet. En intressant sak är att hanarna alltid kommer innan honorna på våren, men skillnaden i ankomsttid mellan könen har ökat över åren från ca 9 dagar på 80-talet, till drygt två veckor idag, säger Cilla Kullberg.
En lövsångares resa
Tack vare ringmärkning och ett omfattande internationellt samarbete har forskarna genom åren fått värdefull kunskap om fåglars migrationsmönster. I år kunde de dessutom följa en särskild lövsångares resa på ett ovanligt sätt.
– I början av april fick vi en rapport från Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska Riksmuseet. En av lövsångshanarna som vi ringmärkt på Tovetorp förra året hade fångats av en ringmärkare på Malta den 9 april i år, berättar Cilla Kullberg.
Vid vägning visade det sig att hanen vägde hela elva gram, vilket innebär att han hade fettreserver nog för att klara en längre flygning. En lövsångarhanne utan fettreserver väger cirka nio gram.
– Så det var bara att vänta och se om han dessutom skulle dyka upp i vårt forskningsområde. Och det gjorde han! Den 21 april dök han upp, med sin färgmärkning Röd/Aluminium Rosa/Gul, i exakt samma revir som förra året, berättar Cilla Kullberg.
På dessa tolv dagar har han därmed flugit drygt 20 mil per dygn. På vägen har han förbrukat sina fettreserver och väger nog runt 9 gram vid ankomsten till Tovetorp.
– Sedan han anlände har han suttit i sitt revir och sjungit och bråkat med andra hannar. Den 5 maj kom de första honorna, och både detta, och de första hanarnas ankomst den 21 april är tidigare ankomster än vi någonsin noterat tidigare. Lövsångarhanen Röd/Aluminium Rosa/Gul hade dock ingen hona idag, vi får se om han har fått någon partner imorgon!
Klimatförändringar påverkar flyttfåglars beteende
Att fåglarna numera kommer tidigare tror forskarna beror på den globala uppvärmningen. Vårarna blir varmare och kommer tidigare, vilket gör det mindre riskfyllt för hanarna att anlända först. Tidigare kunde ett sådant beteende innebära risk för kyla och brist på mat.
– Det finns evolutionära fördelar med att komma tidigt. Hanar som kommer först kan välja bättre revir och har större chans att locka till sig en partner. Honor är mer beroende av en säker födotillgång i form av insekter, eftersom de lägger ägg och ruvar, förklarar Cilla Kullberg.
Om hanar och honor påverkas olika av klimatförändringar kan det i längden påverka fortplantningen och stabiliteten i fågelpopulationer. Det finns oroande data som tyder på att den svenska lövsångarpopulationen för närvarande minskar, men forskarna vet ännu inte varför.
– Genom att kombinera data från ringmärkning, klimatstatistik och långsiktiga fältstudier kan vi förstå hur fåglarnas hela livscykel förändras. Lövsångaren är en bra indikatorart eftersom den är vanlig, lätt att studera och känslig för förändringar i miljön, säger Cilla Kullberg.
Mer läsning
Fler forskningsprojekt om flyttfåglar på Tovetorp
Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång
Senast uppdaterad: 9 maj 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen