Forskare på plats vid klimattoppmötet COP29
FN:s årliga klimatkonferens COP (i år nummer 29 i ordningen) hålls den 11–22 november i Baku i Azerbajdzjan. Vi har frågat några forskare vid Stockholms universitetet vad de ska göra vid konferensen och vad de förväntar sig för resultat av COP29.
Gustaf Hugelius är professor vid Institutionen för naturgeografi och biträdande föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning.
Varför åker du till COP29 i Baku?
Foto:Sören Andersson
– Jag åker dit för att representera Bolincentret för klimatforskning. Bolincentret är en av organisationerna bakom ”Cryopshere pavilion”, en mötesplats för forskning och policy kring jordsystemets frysta komponenter, kryosfären.
Vad ska du främst göra där?
– Jag organiserar en temadag om permafrost med presentationer och panelsamtal där vi presenterar den senaste forskningen om hur tinande permafrost påverkar klimatet. Bland annat presenterar vi en ny studie som visar att permafrostregionen redan nu värmer det globala klimatet.
Vad har du för förhoppningar att COP29 ska komma fram till?
– Förhandlingarna kommer att ha mycket fokus på finansiering. Det gäller resurser för att kunna genomföra klimatvänlig politik och utveckling. Men man diskuterar även pengar till en fond för ”Loss and damage”, där utvecklingsländer ska kunna ersättas för de klimatdrivna katastrofer som drabbar dem. I bägge dessa frågor om finansiering gäller det att de utvecklade länderna och utvecklingsländer kan närma sig varandra. Det är också väldigt viktigt att många länder kan visa på politik och faktiska åtgärder för att nå allra minst de mål som sattes på COP28. Utsläppen under 2024 pekar tyvärr på en fortsatt dålig trend.
”Privata diplomaters” påverkan på klimatpolitiken
Foto: Rickard Kilström
Adrienne Sörbom, professor i sociologi vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), är också på plats i Baku. Hon leder ett forskningsprojekt om hur tankesmedjor och liknande organisationer kan använda COP för att delta i och påverka klimatpolitik.
– Jag åker till COP för att bedriva forskning på en grupp aktörer som är aktiva före, under och efter mötet. De vill informera och påverka förhandlingarna. Vi kallar dem för ”privata diplomater”. De är anställda på organisationer som tankesmedjor, branschorganisationer och privata forskningsinstitut.
Vad ska du göra på plats?
– Mitt arbete kommer att bestå av att intervjua dessa ”privata diplomater” och observera deras aktiviteter i både öppna och slutna sammanhang.
Prissättning av koldioxid
Gustav Martinsson är professor i finansiell ekonomi vid Företagsekonomiska institutionen. Han forskar om hur prissättning av koldioxidutsläpp påverkar företagens och näringslivets omställning och driver ett stort forskningsprogram där forskarna empiriskt undersöker hur svenska företag ställt om sin produktion och sitt beteende till följd av marknadsbaserade klimatpolicys (som koldioxidbeskattning, utsläppshandel och reduktionsplikten). Han kommer inte att vara på plats i Baku men följer noga vad klimatmötet resulterar i.
Vad tror du svenska företag ser som viktigast vid COP29?
– Svårt att säga. Men årets fokus ska vara finansiering (däribland på så kallade ”carbon markets”). Som oftast tror jag tydlighet och långsiktighet i finansieringsfrågan är central. Ökad transparens samt att få till finansieringsmekanismer som leder till faktisk klimatnytta och förebygger att dessa inte blir redskap för ”green washing”. För företag behövs konkretion som går att agera på före allt för luftiga löften.
Vad har du för förhoppningar att COP29 ska komma fram till?
– En stor förhoppning är att det blir tydliga framsteg i utfasningen av subventioner till fossila energislag. Finansieringsfrågan handlar till stor del om att påverka värdet på tillgångar och därmed de privata kapitalflödena. Med dagens nivå av fossilsubventioner görs klimatskadliga projekt mer lönsamma och därmed drivs kapital i dess riktning. Kan man börja fasa ut dessa subventioner påverkas den relativa balansen till fördel för klimatnyttiga projekt och investeringar.
Läs även Forskarna som intervjuar "privata diplomater" på COP29
Läs mer om klimatforskning vid Stockholms universitet
Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.
Senast uppdaterad: 8 november 2024
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen