Stockholms universitet logo, länk till startsida

Forskare: Se inte 1980-talet som en referensperiod för Östersjön

Bilderna av glada fiskare på 1980-talet som håller enorma torskar, nästan större än de själva, är ikoniska och kontrasteras ofta av bilder på små magra fiskar som fångas i dag. Men denna torskperiod var en speciell tid i Östersjöns historia och bör inte betraktas som ett normaltillstånd, säger forskare som sammanställt och analyserat stora mängder information från det senaste århundradet.

 

 

Ekosystemet i centrala Östersjön har genomgått stora förändringar under 1900-talet. Variationer i klimatet och mänsklig påverkan, särskilt i form av övergödning och kommersiellt fiske, har tillsammans orsakat en rad regimskiften och en allmän förändring av ekosystemets funktion och näringsvävens struktur. 

I Östersjön finns naturligt stora variationer när det gäller salthalt och temperatur. Eftersom låg salthalt är stressande för många organismer har dessa variationer traditionellt sett haft en stor inverkan på centrala Östersjöns biota. Under den andra delen av 1900-talet har dock försämrade syreförhållandena i centrala Östersjön fått större inverkan på ekosystemet, till exempel genom att begränsa de områden där torsken kan föröka sig.

– Man kan säga att den reglerande faktorn har växlat från salthalt till syre, säger Maciej Tomczak, en av forskarna bakom studien Reference state, structure, regime shifts, and regulatory drivers in acoastal sea over the last century: The Central Baltic Sea case.

Forskaren Maciej Tomczak.

Maciej Tomczak och hans kollegor har sammanställt en mängd historisk information, bland annat om biomassan hos olika fiskarter, fiskefångster, klimat- och hydrologiska faktorer, näringstillförsel och primärproduktion. Analysen av materialet visade att det senaste decenniet av centrala Östersjöns historia kan delas in i två faser: den historiska perioden (1925-1972) och den nuvarande perioden (1973-2005). Den historiska perioden kännetecknades av låg produktion och oxiska förhållanden (tillgång till syre), medan motsatsen; hög produktion och anoxiska förhållanden, var utmärkande för den nuvarande perioden.

Förutom förändringen från ett lågproduktivt till ett högproduktivt system identifierade forskarna två andra viktiga regimskiften i ekosystem, som sammantaget delade in den moderna centrala Östersjöns historia i fyra perioder: Flundreperioden (1925-1936), Referensekosystemet (1937-1972), Torskperioden (1973-1989) och Skarpsillsperioden (1991-2005).

De orörda förhållandena är inte möjliga att definiera

Medan de perioder som domineras av flundra, torsk och skarpsill är extraordinära händelser, med kraftiga ökningar och minskningar av vissa arter som är viktiga för ekosystemets funktion, utgör referensperioden en slags baslinje som kan användas som mål för förvaltningen av Östersjön.

– Det betyder inte att det rådde orörda förhållanden. I Östersjön, som har varit utsatt för exploatering och mänsklig påverkan under så lång tid, är de orörda förhållandena inte möjliga att definiera. Men det var en period då ekosystemet fungerade ganska bra under en relativt lång tid, utan större upp- och nedgångar, förklarar Maciej Tomczak.

 

Forskarna bakom den nya studien om förändrad struktur hos ekosystemet i centrala Östersjön det senaste århundradet har definierat fyra olika tidsperioder. Ekosystemets totala biomassa har ökat kontinuerligt under hela århundradet.

Eftersom många uppmätta dataserier härrör från miljöövervakningsprogram, som i många fall började i mitten av 1970-talet, betraktas den här perioden ofta som en referensperiod. Också i medierna brukar 1980-talet kallas "den gamla goda tiden i Östersjön", då torskfisket blomstrade.

– Men detta är definitivt inte den period som bör användas som referens för förvaltningen. Vi kommer troligen aldrig att kunna uppnå ett sådant tillstånd nu, eftersom ekosystemet är annorlunda, säger Maciej Tomczak.

Hur tror du att nästa period kommer att se ut?

– Det är en öppen fråga, eftersom så många faktorer samverkar. De senaste dataanalyserna och vår förståelse av ekosystemet antyder att vi fortfarande befinner oss i skarpsillsperioden. Men förändrat klimat, mänsklig påverkan och främmande arter kan leda till att ekosystemet förändras på ett nytt sätt, till ett tillstånd som vi inte har förväntat oss.

Om studien

Studien genomfördes av Maciej T. Tomczak, Bärbel Müller-Karulis, Eva Ehrnsten, Bo Gustafsson och Christoph Humborg (Stockholms universitets Östersjöcentrum), Thorsten Blenckner (Stockholms resilienscentrum), Margit Eero and Karen Timmermann (Danmarks tekniska universitet), Alf Norkko (Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet) and Saskia A. Otto (Hamburgs universitet).

Forskarna sammanställde stora mängder historisk information, så som av biomassan hos olika fiskarter, fiskefångster, klimat- och hydrologiska faktorer, näringstillförsel och primärproduktion.

Genom statistiska analyser kunde de indentifiera en serie regimskiften i ekosystemet och dela in det senaste århundradet i centrala Östersjön i fyra olika perioder; Flundreperioden (1925-1936), Referensekosystemet (1937-1972), Torskperioden (1973-1989) and Skarpsillsperioden (1991-2005).

Artikeln kan läsas i fulltext här: Reference state, structure, regime shifts, and regulatory drivers in acoastal sea over the last century: The Central Baltic Sea case

Text: Lisa Bergqvist