Forskare tar strid mot falsk vetenskap 

I början på sommaren arrangerade Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) en workshop med svenska och internationella forskare om hur systemet för vetenskaplig publicering fungerar och hur det kan reformeras. Som ett resultat av denna workshop har nu Dan Larhammar, Uppsala universitet och tidigare ordförande för KVA, samt Bernhard Sabel, Otto-von-Guericke-University of Magdeburg, publicerat en artikel med förslag på åtgärder i det som kallas Stockholmsdeklarationen. Hundratusentals fuskartiklar, mer eller mindre genererade av AI, har på senare år börjat urholka det vetenskapliga systemet. Detta riskerar att underminera den helt grundläggande trovärdigheten för vetenskapen. Det blir svårt att bygga vidare på forskning som i sin helhet, eller i vissa delar, inte stämmer. Det blir omöjligt att upprepa studier som kanske inte ens genomförts från första början, menar författarna till Stockholmsdeklarationen.

– Hela vår samhällsutveckling bygger på att vi har en faktagrund att stå på. Det är uppenbart när det gäller medicinska behandlingar där patienter kan komma till skada eller till och med dö. Men man kan också tänka sig att broar och byggnader rasar om de beräkningar de bygger på inte är korrekta. Och om nationalekonomiska modeller inte stämmer kan beslutsfattare få felaktigt underlag. Ytterst vilar våra demokratier på att vi kan göra informerade val och därför är det så viktigt att grundinformationen är korrekt, säger Dan Larhammar.

Behov att prioritera kvalitet

Han menar att det är dags att forskarna själva tar tag i problemet och hittar motåtgärder. Det finns något i uppbyggnaden av hela det vetenskapliga systemet som kan locka till fusk. För att meritera sig har det krävts av forskare att de publicerar så mycket som möjligt. Att i stället för kvantitet styra mot kvalitet när forskare söker anställning kan vara ett sätt att komma bort ifrån detta. Dan Larhammar påpekar också att den snabba implementeringen av open access (öppen tillgång) – som han i grunden anser är bra – har skapat en marknad för oseriösa lycksökare.

Enligt artikelförfattarna spottar så kallade artikelfabriker ur sig falska artiklar och erbjuder möjlighet för forskare att köpa medförfattarskap. Det händer också att redaktörer till vetenskapliga tidskrifter mutas att ta in artiklar. Artikelförfattarna är även kritiska mot etablerade stora förlag som gör stora vinster på forskning som utförts med hjälp av bidrag från staten eller stiftelser. I stället skulle de vilja se att akademin självt tog ett större ansvar för vetenskaplig publicering utan vinstintresse. Ett annat problem med den stora mängden falska studier är att systemet med sakkunniggranskning (peer review) riskerar att haverera.

SU-professor uppmanar till att skriva under deklarationen

Ilona Riipinen
Foto: Sören Andersson

Ilona Riipinen, professor vid Institutionen för miljövetenskap och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet, är en av de forskare som i deltog i workshopen på KVA där Stockholmsdeklarationen togs fram. 

– Jag älskar mitt jobb som akademiker, men under det senaste decenniet har min frustration ökat över hur landskapet för forskningspublicering ser ut. Stockholmsdeklarationen uttrycker denna frustration i ord och erbjuder trovärdiga vägar framåt för att åtgärda de saker som inte fungerar. Deklarationen ger även tillförsikt då den visar hur utbrett missnöjet är i forskarvärlden med de bekymmer som är relaterade till det nuvarande vetenskapliga publiceringssystemet, dess ekonomiska konsekvenser och hur det används för att bedöma forskares meriter. Jag har därför undertecknat deklarationen och uppmuntrar andra forskare att också skriva under!

Ilona Riipinen fortsätter:
– Den akademiska världen måste återta kontrollen över vetenskaplig publicering. Detta behov har också motiverat oss vid Bolincentret att återlansera den vetenskapliga tidskriften Tellus, grundad 1948 av Carl-Gustaf Rossby för att kunna publicera de mest spännande och viktiga upptäckterna om jordsystemet. Tellus är strikt vetenskapligt driven, ideell och med öppen tillgång. Vi arbetar för närvarande för att göra Tellus fritt tillgänglig för både författare och läsare. Beroende på hur finansieringen blir, hoppas vi snart kunna tillkännage att det blir en tidskrift med open access på så kallad diamantnivå.

Viktigt ändra publiceringssystemet 

Stockholms universitet arbetar sedan många år med att öka publiceringen i tidskrifter med öppen tillgång (open access) och att återta makten över den vetenskapliga publiceringen. 

Wilhelm Widmark
Foto: Cecilia Burman

– Stockholms universitet har sedan länge diskuterat bristerna i det nuvarande systemet för vetenskaplig publicering. Det är mycket välkommet att Stockholmsdeklarationen kommer direkt från tunga forskare inom vetenskapssamhället som uppmanar till samling för att förändra systemet och ta tillbaka makten över det till akademien. Stockholms universitet kommer aktivt fortsätta bidra till ett förändrat publiceringssystem genom olika initiativ som Stockholm University Press och Svensk nod för diamant öppen tillgång, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek.

Läs Reformation of science publishing: the Stockholm Declaration av Bernhard Sabel och Dan Larhammar i Royal Society Open Science 

Läs blogg av KVA:s ständige sekreterare Hans Ellegren

Läs mer om Svensk nod för diamant öppen tillgång