Stockholms universitet

Forskaren som vill få bakterier att hjälpa oss med hållbara lösningar

Sarahi Garcias mål som forskare är att använda bakterier som verktyg för en hållbar värld. Hon är van att ha oddsen mot sig och ändå lyckas, för henne blev utbildning nyckeln till ett annat liv. Nu är hon SciLifeLab fellow och tar nya grepp om bakterieforskning.

– Jag vill förstå diversiteten och samarbetet bland mikroorganismer i naturen. Vi människor borde uppskatta diversiteten bland oss själva också och samarbeta för en bättre värld. Det låter idealistiskt och kanske utopiskt, men om bakterier kan utföra storverk tillsammans kanske vi också kan lyckas med det, säger Sarahi Garcia. 

När Sarahi Garcia växte upp verkade en akademisk karriär långt borta. När hon var tonåring flyttade familjen till en farlig del av Mexiko, där hon levde i rädsla för brott och mord. Hennes föräldrar satsade mycket pengar av det lilla de hade för att ge henne en utbildning på en privat skola, och via hårda studier och flera stipendium är hon nu forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) och SciLifeLab fellow

För att komma närmre målet om en hållbar värld fördjupar hon sig i bakteriernas samhälle och samarbete, där hon vill finna nyckelspelarna i kolets kretslopp. 

– I en ideal värld skulle vi kunna få resurser från bakterier istället fossila bränslen, och hindra klimatförändringarna genom att få bakterier att fånga koldioxid, säger hon. 

 

Letar bakteriernas grovjobbare

Under sin masterutbildning inom bioteknik i USA studerade hon hur bakterier kan hjälpa till att ta hand om organiskt avfall. Men hon insåg att bakteriernas diversitet är så komplex att vi behöver mer kunskap om ekologin, så hon gav sig in i grundforskning.

– Många tänker på bakterier som en oberoende organism, men de hänger ihop i en komplex gemenskap. När vi studerar dem en i taget får vi inte den stora bilden. Jag vill förstå hur bakterier fungerar i naturen, hur de jobbar tillsammans, och sedan använda den kunskapen inom bioteknik och tillämpad forskning, säger Sarahi Garcia. 

Sarahi Garcia på fältarbete i sjön Erken. Med hjälp av en tyngd justeras på vilken plats i vattenpelaren proverna tas. Just nu analyserar hon den experimenten och data från fältarbetet i sjön, för att förstå vilka organismer som är nyckelspelare i kolets kretslopp. Foto: Niklas Norberg Wirtén, SciLifeLab
Sarahi Garcia på fältarbete i sjön Erken. Med hjälp av en tyngd justeras på vilken plats i vattenpelaren proverna tas. Just nu analyserar hon den experimenten och data från fältarbetet i sjön, för att förstå vilka organismer som är nyckelspelare i kolets kretslopp. Foto: Niklas Norberg Wirtén, SciLifeLab

För ett år sedan började Sarahi Garcia på Stockholms universitet och SciLifeLab efter en postdok i Uppsala. Just nu jobbar hennes forskargrupp med sötvatten, att identifiera nyckelspelarna i kolets kretslopp i en sjö. Beroende på sammansättningen av organismer i en sjö kan den antingen vara en källa till utsläpp av växthusgaser, eller en sänka som minskar atmosfärens koldioxidhalt. 

– Jag vill veta vilka mikroorganismer som gör grovjobbet i att omvandla kol, säger hon.

För att hitta dessa räcker det inte med att analysera vattnet i naturen. Det kan visserligen vara den organism som finns i störst antal gör jobbet, men det kan också vara så att den viktigaste aktören är dold – om den genast äts upp av andra syns den inte i proverna. Sarahi Garcia tar med sig bakterier till labbet där hon odlar flera bakterier tillsammans för att hitta svaret. 

 

Idéer för biotekniska lösningar

Nästa projekt hon ska påbörja handlar om mikroorganismernas liv i Östersjön. Dessutom hoppas hon på att få anslag för ytterligare projekt, ett till inom grundforskning, två inom tillämpad forskning och ett mitt emellan. 

– Allt forskning jag gjort hittills är sådant som ger oss idéer att använda för biotekniska lösningar. På SciLifeLab finns det mycket varierad forskning och en väldigt bra plats att vara tvärvetenskaplig. 

I den syrefria lådan i labbet kan Sarahi Garcia jobba med bakterier som kommer från de delar av sjöa
I den syrefria lådan i labbet kan Sarahi Garcia jobba med bakterier som kommer från de delar av sjöar som saknar syre. Foto: Niklas Norberg Wirtén, SciLifeLab

Liksom nyckelspelarna bland bakterierna Sarahi Garcia studerar har det också funnits några nyckelspelare i hennes liv. En av de första var hennes mentor på universitetet i Mexiko. Det var han som uppmanade henne att göra ansökningsprovet till utbildningen i USA som ledde till både studieplats och stipendium. Det var också han som betalade för hennes flyg till USA. Istället för att betala tillbaka ville han att hon skulle skicka vidare, en av anledningarna till att hon engagerar sig i inkludering. 

– Jämlikhet handlar om att jämna ut förutsättningarna. Det kan betyda att någon med en mindre priviligierad bakgrund behöver mer stöd. All tid jag har behövt investera i att försörja mig eller värja mig mot föreställningar om hur en kvinna ska vara är tid och energi jag istället hade kunnat ägna åt studier eller forskning. Det gör det svårt, det behövs mer medel för mångfald och inkludering, samtidigt som resurserna redan är begränsade. 

Läs mer om Sarahi Garcias forskning