Forskarna som intervjuar ”privata diplomater” på COP29

Adrienne Sörbom och Ulrik Jennische på COP29.

Adrienne Sörbom är professor i sociologi vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Tillsammans med kollegan Ulrik Jennische genomför hon ett forskningsprojekt om hur tankesmedjor och liknande organisationer kan använda COP-förhandlingarna för att delta i och påverka klimatpolitik. Hon är nu på plats i Baku för att forska om aktörer som vill informera och påverka förhandlingarna. Forskarna benämner dessa aktörer ”privata diplomater”. De är anställda på organisationer som tankesmedjor, branschorganisationer och privata forskningsinstitut. Under COP29 intervjuar Adrienne Sörbom dessa ”privata diplomater” och observerar deras aktiviteter i både öppna och slutna sammanhang.

Intervjuer med policy-professionella

Efter att ha varit på COP29 i några dagar har Adrienne Sörbom och Ulrik Jennische hunnit träffa, intervjua och följa personer som antingen jobbar som policy-professionella inom intresseorganisationer (exempelvis branschorganisationer eller plattformar för företag) eller på tankesmedjor, forskningsinstitut och stiftelser.

– De är här för att försöka få ut sina kunskaper till förhandlare, politiker och andra policy-professionella. De gör det dels genom att nätverka, dels genom att följa förhandlingarna mycket nära, säger hon.

Färre deltagare än förra året

Ett av alla arrangemang vid COP29, detta i danska paviljongen. Deltagarna kommer från olika intresseorganisationer med företag som medlemmar, dels från företag som är intresserade av ”carbon capture”. De sitter mot en fond av loggor från företag och organisationer som vill synas. Foto: Adrienne Sörbom

Adrienne Sörbom var även på plats vid COP förra året och kan konstatera att COP29 är mindre än förra årets möte i Dubai. COP28 var å andra sidan ovanligt stort.

– Det är i år ett tätare arrangemang i den bemärkelsen att det är ett mindre område, med färre arrangemang och paviljonger (som är det område varje organisation kan betala för att använda för sina arrangemang under COP). Det ska bli intressant att se när siffrorna kommer vilka det är som inte kommer i år; om det är observatörer från globala nord eller om det också är de så kallade ”party overflow” (de personer som varje stat kan skicka med sin förhandlingsdelegation men som inte är förhandlare). En hel del av dem vi intervjuat under de senaste 15 månaderna har valt att inte åka hit eftersom årets COP inte riktigt tar upp deras frågor. De förbereder sig istället för COP30, säger hon.

Kognitiv dissonans kring mötet

För Adrienne Sörbom väcker deltagandet på mötet frågor hur man kan hantera de många lager av budskap som måste kommuniceras av värdlandet.

– Det finns en typ av budskap som ropar ut ”vi ska lösa det här”. Ett annat utgörs av det faktum att mötet för tredje året i rad hålls i ett oljeproducerande land, vilket sätter implicita ramar för vad för vad som egentligen kan åstadkommas. Det skapar ett slags kognitiv dissonans som man hela tiden måste förhålla sig till. Alla tusentals människor som är här för att ändra den riktning mot avgrunden som mänskligheten är på väg mot agerar mot ett ramverk med tydliga begränsningar för vad som är möjligt att åstadkomma.  

Läs även "Forskare på plats vid klimatmötet COP29"

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.