Stockholms universitet

Forskning som ska stärka barns rättigheter

Hur värnas rättigheter för barn och unga med otrygga hemförhållanden eller under flykt? Det är några frågor för Stockholms barnrättscentrum. Nu planerar forskarna att ta sig an ett nytt område – ”Förortsrätt”, lagstiftning och andra åtgärder som främst riktar in sig på barn och unga i utsatta förorter.

Barn med nalle
Vid Barnrättscentrum studeras frågor som rör barn inom många rättsområden – som barn i skolan, barn som brottsoffer och rätten till bostad. Foto: Mostphotos/Tasnadi Erika
 

Se föreläsning om barnrätt och barns rättigheter med Marta Santos Pais

Den 21 november 2022 arrangerade Stockholms barnrättscentrum en öppen föreläsning i Aula Magna till drottning Silvias ära. Huvudtalare var Marta Santos Pais på temat "Human rights start with children's rights".
Se föreläsningen i efterhand

Stockholms barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten är en tvärvetenskaplig mötesplats för forskare från olika ämnesområden med intresse för barnrättsliga frågor. Fokus ligger på barns rättigheter i olika sammanhang, som i skolan, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet samt vid migration. Ytterst är syftet att genom forskning och samverkan arbeta för att barns rättigheter ska respekteras och förverkligas samt att bidra till bättre livsförhållanden för barn och unga.

Centret fungerar som en plattform och samlingspunkt för forskare och syftet är att skapa förutsättningar för att producera och publicera relevant och framstående forskning, men också att nå ut med forskningens resultat. Förutom jurister är även forskare inom bland annat kriminologi, sociologi, statsvetenskap, psykologi samt barn- och ungdomsvetenskap knutna hit. Dessutom finns ett brett kontaktnät med företrädare för myndigheter och organisationer.

 

Så vad är då barnrätt?

– Vi har en bred förståelse för vad barnrätt kan vara, Det kan innefatta all juridik som rör barn inklusive de rättsregler som specifikt rör barns rättsliga ställning och förhållande till sina föräldrar och deras ansvar och rätt som vårdnadshavare, men också mer specifikt barns rättigheter och övergripande frågor om barns livsförhållanden i samhället, säger Pernilla Leviner som är professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum.

 

Tvärvetenskaplig ansats är viktig

Inom Barnrättscentrum studeras frågor som rör barn inom många rättsområden – som barn i skolan, barn som brottsoffer, rätten till bostad etcetera. För den här forskningen är det viktigt med tvärvetenskap, enligt Pernilla Leviner. Ett av de forskningsprojekt hon deltar i drivs av forskare inom socialt arbete vid Stockholms universitet och handlar om barnets färd genom den sociala barnavården. Under sex år följs 2 000 barn och ungdomar i nordvästra Stockholm genom barnavårdssystemet. Projektet är finansierat av Forte och ett samarbete med FoU-Nordväst, ett kunskapscentrum för socialtjänsten som ägs av åtta kommuner i nordvästra Stockholms län.

 

Åldersdiskriminering av barn

Pernilla Leviner
En tvärvetenskaplig ansats är viktig för forskningen vid Barnrättscentrum, enligt föreståndaren Pernilla Leviner. Foto: Staffan Westerlund

Pernilla Leviner ingår också i ett forskningsprojekt om åldersdiskriminering av barn som finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse. Fokus ligger här på att analysera lagstiftning och rättstillämpning som särskiljer barn på ett diskriminerande sätt som inte skulle accepteras för vuxna. Det handlar till exempel om begränsning av barns rörelsefrihet, men också om barns begränsade möjligheter att påverka politiska beslut, att barn utestängs från offentliga miljöer och att våld mot barn i uppfostringssyfte fortfarande är accepterat i många länder. Tanken med projektet är att utveckla en hållbar teori om jämlikhet för barn och unga.

 

Forskning om barn, migration och integration

I spåren av flyktingkrisen 2015 gjorde Stockholms universitet en tvärvetenskaplig satsning på forskning om barn, migration och integration. Sex forskare, inom fyra olika forskningsområden, anställdes under två år i satsningen som hölls samman av Barnrättscentrum. Forskningen handlade om olika aspekter av migration och integration kopplat till barn – exempelvis ensamkommande barn, rättsväsendets hantering av unga lagöverträdare med utländsk härkomst och om rätten till hälso- och sjukvård för minderåriga EU-medborgare i Sverige.

 

Hur slår åtgärder mot gängkriminalitet mot unga?

Centret försöker hela tiden att anpassa forskningen till frågor som är aktuella i samhället.
– En viktig uppgift forskare och forskarmiljöer som Barnrättscentrum har är just att identifiera de viktigaste frågorna att analysera i vår tid, säger Pernilla Leviner.

Ett område som man planerar forskning om är det som nu går under arbetsnamnet ”förortsrätt” ¬– lagstiftning och andra åtgärder som på olika sätt främst riktar in sig på barn och unga i utsatta förorter samt deras familjer. Även detta är ett projekt som har sin grund i samarbete mellan forskare från olika vetenskapliga fält – i sin linda mellan forskare från Juridiska institutionen och Institutionen för socialt arbete, men fler kommer att bjudas in att delta.

 

Inskränkningar av olika rättigheter

Från politiskt håll kommer förslag på åtgärder som innebär ett antal inskränkningar av olika rättigheter, i syfte att komma åt gängkriminaliteten och öka tryggheten. Även om bekämpande av gängkriminalitet av de flesta ses som en viktig fråga idag kan det konstateras att flera av åtgärderna som föreslås riskerar att få negativa konsekvenser för barn och unga. Det rör sig till exempel om förslagen om inskränkt asylrätt för närstående, sänkt straffrättsansvarsålder, införande av visitationszoner samt förslag om att barn och unga i högre grad ska tvångsomhändertas om de eller deras föräldrar kan kopplas till gängkriminalitet.

– Utegångsförbud, no-go-zones, övervakning och insatser utan samtycke är åtgärder som i mycket hög grad begränsar barn och ungas rättigheter på ett sätt som jag undrar om vi någonsin skulle acceptera för vuxna. Att bekämpa kriminalitet bland barn och unga är förstås viktigt. Det måste dock betonas att lösningarna måste vara rimliga och proportionerliga och att de ska respektera mänskliga fri- och rättigheter, även för barn, säger Pernilla Leviner.

 

Aktiva i samhällsdebatten

Mycket av forskningen vid Barnrättscentrum sker i samarbete med myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. Forskarna deltar även i den offentliga debatten om aktuella frågor som omhändertagande av barn av socialtjänsten (exempelvis i det så kallade Lilla hjärtat-fallet). Flera av forskarna deltar som experter i olika statliga utredningar, skriver remissvar på utredningar och håller föredrag för myndigheter. De får även många frågor från media som behöver expertkommentarer.
– Barnrättscentrum ses som en viktig aktör av många och vår forskning leder ofta till förslag om ändringar av lagstiftning, säger Pernilla Leviner.

 

Sverige inte längre föredöme i barnfrågor

Lekplats för barn
Sverige är inte längre ett självklart föredöme jämfört med andra länder med liknande välståndsnivå, enligt Pernilla Leviner. Foto: Mostphotos/Michael Erhardsson

Barn i Sverige har det generellt bra jämfört med barn i andra länder. Men med den politik som nu förs finns risk för en tillbakagång, enligt Pernilla Leviner.
– Vi har kanske en självbild av att vi är bra på barns rättigheter. Men Sverige är inte längre alls ett självklart föredöme jämfört med andra länder med liknande välståndsnivå.

Den 1 januari 2020 inkorporerades Barnkonventionen i svensk lagstiftning, dvs. konventionen gjordes till svensk lag. Många jurister var kritiska mot detta. Men Pernilla Leviner ser positivt på att det skedde, även om det hade kunnat genomföras på ett annat sätt och med tydligare förarbeten och vägledning för rättstillämparen.
– Det har absolut inte varit negativt för barn i Sverige. Även om flera av konventionens artiklar redan var införda i svensk lag innebar det att barnperspektivet lyftes än mer. Det finns vissa rättsfall där den ökade kunskapen och barns rättigheter har haft betydelse för utgången.
 

 

Se föreläsning om barnrätt och barns rättigheter med Marta Santos Pais

Den 21 november 2022 arrangerade Stockholms barnrättscentrum en öppen föreläsning i Aula Magna till drottning Silvias ära. Huvudtalare var Marta Santos Pais på temat "Human rights start with children's rights".
Se föreläsningen i efterhand
 

Läs även: Tvärvetenskaplig utbildning om barns rättigheter
 

 

Blogg, lunchföreläsningar och skriftserie

Barnrättsbloggen drivs av Barnrättscentrum. Tanken är att lyfta juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn och intressanta dilemman inom barnrätten. Både forskare och andra, exempelvis studenter, kan bjudas in att skriva inlägg.
Centret ordnar digitala lunchföreläsningar under namnet Barnrättsnytt om aktuella ämnen.
Centret ger även ut en skriftserie: Stockholm Studies in Child Law and Children's Rights, i samarbete med det internationella bokförlaget Brill Nijhoff och har också gett ut flera antologier på svenska, bland annat Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter, Norstedts juridik, 2020.

Läs mer om Stockholms barnrättscentrum.