Stockholms universitet

Från La Scala till Slakthusområdet

Ragnar Lund är universitetslektorn i företagsekonomi som leder kurser i projektledning vid Historiska institutionen. Tvärvetenskaplighet, energi och samverkan går som en röd tråd genom det han gör.

Ragnar Lund
Ragnar Lund på trappen till Dramaten. Foto: Jacob Landefjord.

Ragnar Lund är lite sen till frukostträffen med Stockholms universitets nätverk för hållbar stadsutveckling som hålls i en ny fin lokal på Campus Albano. Han ursäktar sig, slår sig ned, lyssnar lite och är snart inbegripen i ett samtal med Erik Andersson från Stockholm Resilience Centre. Inom några minuter har de hittat gemensamma beröringspunkter rörande hållbar stadsutveckling vid Gullmarsplan och Slakthusområdet. Ragnar från ett kulturperspektiv och Erik från ett miljöperspektiv. Båda med fokus på samverkan och möjlighet att låta sina studenters kurser korsbefrukta varandra. De byter kontaktuppgifter och bestämmer sig för att höras igen.

Panelsamtal för projektledningskurserna
Två timmar panelsamtal över zoom en gråmulen torsdag eftermiddag närmast svischar förbi. Studenterna på kurserna Projektledarutbildning och Utmaningsdriven projektledning inom kultur och stadsutveckling får lyssna till Mats Hederos, VD för AMF Fastighet, Ingela Lindh, ordförande för Fastighetsägarna Sverige AB, Fredrik Lindstål, bland annat VD för Glad Stad och kommunalpolitiker för Centerpartiet, och Folke Snickars, professor emeritus vid Kungliga Tekniska högskolan. Ragnar Lund ser till att samtalet och ämnen som bland annat inkluderar omgörning och lyft av områdena Brunkebergstorg, Hornsgatan, Hornstull, Husby och, Hökarängen, samt samspelet mellan boende, verksamma, fastighetsägare och politik, flyter och studenterna fyller på med frågor. Talarna håller med varann om mycket men här finns även plats för motsättningar i synen på hur en plats bäst utvecklas. Det är svårt att avgöra över zoom men det känns lite som att Ragnar Lund står på tå eller studsar lite på sin stol på andra sidan sin webbkamera.

Plats för placemaking
Ordet placemaking återkommer när man pratar med Ragnar Lund och han beskriver det som att det handlar om att förstå en plats tillgångar. I hans och kursdeltagarnas fall dess kulturtillgångar.

– Jag vill skapa former för samverkan mellan kulturutövare och de som ska bygga eller lyfta ett område och jag vill ge kursdeltagarna förståelse för och verktyg till det. En möjlighet att omsätta teori i praktik via möten med människor och platser, säger Ragnar Lund.

Han fortsätter med att beskriva det som att man måste förstå en plats. Om den ska få liv måste man involvera de som bor och verkar där. Förstå dess arkitektoniska värde, dess antropologiska prägel. Inse att en stark identitet också skapar ekonomiska värden vilket är viktigt för fastighets- och markägare. Se att allt hänger ihop.

Frihamnen, Husby och Slakthusområdet

Ragnar har gett kursen i Projektledning sedan 2011 och den i Utmaningsdriven projektledning inom kultur och stadsutveckling sedan 2020. Till ett projekt i Frihamnen har han fått bidrag från Vinnova för att testa Plato – Placemaking Tool. Det är en plattform för planering framtagen av Edge Ryders som resulterat i det deltagardrivna kultur- och stadsinnovationsprojektet ParkingDay i Frihamnen tillsammans med Frihamnstorget.  Här hyrde studenterna också under en dag parkeringsplatser och lät kulturaktiviteter ta över från bilarna där. Ett sätt att både visa på bilismens plats i stadsrummet och hur vi kan tänka annorlunda kring en plats och dess uppgift och sätta fokus på miljö och klimat på ett annorlunda sätt.

– Kurstemat passar Vinnova. Det är utmaningsdrivet, innovationsskapande och leder till verklig förnyelse, säger Ragnar Lund.

I Husby har han och kursdeltagarna samverkat med Svenska Bostäder och Kulturhuset Stadsteatern. Målet har dels varit att skapa ett levande kulturtorg och dels aktivitet i lokaler i bottenvåningarna på flerbostadshus för att få mer liv i området också på kvällstid. Studenterna har presenterat sina resultat under hösten 2021 och Svenska Bostäder är mycket intresserade och vill gå vidare med projektet som i så fall får fortsatt liv bortom universitetskursen. I Slakthusområdet är utmaningen att hitta en bredd i kulturutbudet. Platssamverkan kallar Ragnar det och det gäller att få till en gemensam strategi för allmän kultur och en kulturplattform för hela området. Något som ska gynna både boende, verksamma, staden och fastighetsägare som kulturaktörerna.

Skulle blivit balettdansare

Ragnar Lund porträtt. Foto: Jacob Landefjord.
Ragnar Lund porträtt. Foto: Jacob Landefjord.

1996 satte en skada stopp för Ragnars plan att bli balettdansare. Då var han inne på tredje året på utbildningen på klassiska operahuset La Scala i Milano. Istället gick han en projektledarutbildning och tänkte sig en karriär inom kulturproduktion. Han ordnade en dansturné men läste även företagsekonomi vid Stockholms universitet. Vid sidan om var han festivalgeneral för musikfestivalen Pop Dakar som arrangerades vid Gula Villan på campus och startade och drev också Filosofiska Caféet som bjöd in prominenta filosofer och sändes i Sveriges Radios program Filosofiska Rummet. Han startade även upp och utvecklade en ny plattform for näringslivssamarbeten och donationer på Kungliga Operan under sex år och skrev då samtidigt sin doktorsavhandling Leveraging cooperative strategy - cases of sports and arts sponsorship, som via opponenten professor Stephen Greyser från Harvard Business School och ett Wallanderstipendium ledde till en tid som gästforskare vid Harvard.

– Jobbet på operan blev en del av min avhandling. Action research kallas det. Att inte bara beforska utifrån utan också vara delaktig i och påverka projektet inifrån. Det gäller att hålla isär rollerna, gränsdragningen är en utmaning. Liksom att få tiden att räcka till. Jobba hela dagen och sedan växla till rollen som forskare och reflektera teoretiskt och akademiskt kring det hela. Jag upplevde det som oerhört värdefullt och hade stor hjälp av min handledare Evert Gummesson som numer är professor emeritus vid Företagsekonomiska institutionen, säger Ragnar Lund.

Att hans kurser ligger under Historiska institutionen förklarar Ragnar med att de först var en del på Kulturvetarprogrammet men han menar att det är en värdefull nischad utbildning som kan passa många och att han brinner för att göra den relevant. Flera gånger återkommer han till om att det handlar om att ge studenterna möjligheter.

Framtidsdrömmar på språng

Att be Ragnar berätta om framtiden är lite som att vrida på en kran, det forsar fram. Han vill att fler studenter ska hitta till kursen Utmaningsdriven projektledning inom kultur och stadsutveckling. Han kan tänka sig att utveckla och förlänga bägge kurserna. Han kan se internationella samarbeten och samarbeten med andra universitet i Sverige framför sig. Han ser också fram emot att undervisningen ska kunna återgå till att ske i verkligheten. Att studenterna ska få komma ut. Att studieresorna till orter som Amsterdam, Berlin och Paris ska kunna återupptas. Liksom förstås mötena med människor och platser i Stockholm.

– Det ska bli spännande bara att fortsätta. Jag vill ge studenterna en möjlighet att möta människor med spetskompetens utanför universitetet. Och vice versa. Det vi gör är givande för de företag och organisationer vi samverkar med och för samhället, säger Ragnar Lund innan han hastar vidare till ett zoommöte.


Länkar:

Läs mer om Ragnar Lund på hans profilsida

Läs mer om Projektledarutbildning

Läs mer om Utmaningsdriven projektledning