Stockholms universitet

Grönare transporter – ett högre pris på utsläpp kan påskynda omställningen

Prissättning av koldioxid är en omtalad metod för att minska utsläppen och driva på den gröna omställningen. Men fungerar det i verkligen praktiken? Gustav Martinsson är nationalekonom/finansekonom och studerar bland annat om ett högre pris på koldioxid leder till minskade utsläpp.

Gustav Martinsson, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Foto: Johanna Säll

– Vi ser i vår forskning att en högre koldioxidskatt leder till minskade utsläpp. Företag reagerar kraftigt när det faktiskt kostar att släppa ut växthusgaser. Det är viktigt att prissättningen slår direkt mot företagens kärnverksamhet och vinster, annars riskerar effekten att bli för svag och leda till så kallad greenwashing, menar Gustav Martinsson som är professor i finansiell ekonomi vid Företagsekonomiska institutionen.   

 

En metod med bevisad effekt 

Gustav Martinsson och hans kollegor forskar bland annat om hur koldioxidskatter och utsläppshandel påverkar svenska företag att ställa om sin produktion eller förändra sitt beteende. Med hjälp av en unik svensk dataserie med information om koldioxidutsläpp från 4 000 svenska tillverkningsföretag sedan 1990 har forskarna undersökt sambandet mellan koldioxidpriser och företagens faktiska utsläpp.   

– När det blir dyrare att släppa ut koldioxid anpassar sig företagen genom att effektivisera produktionen eller investera i renare teknik, säger Gustav Martinsson. 

Forskningen har redan lett till flera konkreta resultat, till exempel har de kunnat visa att även en liten höjning av koldioxidskatten kan minska utsläppen – en procent högre skatt ger över två procents lägre utsläpp per producerad enhet.  

 

Koldioxidpriser som ett effektivt styrmedel 

En fortsatt ökning av koldioxidpriser kan alltså leda till ytterligare minskade utsläpp, så länge företag har möjlighet att anpassa sig genom ny teknik och innovation. Om priserna blir för höga utan att det finns alternativ för omställning kan det leda till att företag slås ut eller flyttar sin produktion utomlands istället för att minska sina utsläpp.  

För beslutsfattare och näringsliv handlar det om att hitta rätt balans – att sätta ett pris som driver på omställningen utan att det slår ut företagen eller leder till oönskade effekter.  

– Genom att skapa rätt incitament kan vi minska utsläppen samtidigt som vi säkrar företagens konkurrenskraft, säger Gustav Martinsson. 

 

Pågående projekt om transportsektorn 

Morgonrusningen på Essingeleden vid Fredhällstunneln.
Rusningtrafik i Stockholm. Foto: Roland Magnusson/Mostphotos

I ett pågående projekt undersöker Gustav Martinsson och hans kollegor hur man på bästa sätt kan få mindre utsläpp från transportsektorn.  

I Sverige står transporter för en tredjedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt som e-handeln fortsätter att öka är det få kunder som är villiga att betala extra för hållbara transporter. Enligt Transportföretagen tog svenska privatpersoner emot över 50 miljoner paket från e-handeln under tredje kvartalet 2024. Under samma period ökade antalet importerade paket med nästan 30 procent och de kinesiska e-handelsplattformarna Shein och Temu skickade ut tusentals ton gods - dagligen.  

– Med hjälp av transportanalys kan vi följa utsläppen från stora åkerier ner till lastbilsnivå, förklarar Gustav Martinsson.  

Körbeteenden och drivmedelspriser spelar en avgörande roll för hur mycket utsläpp som sker. Men hur påverkar kostnaden för diesel ett åkeri och hur påverkar det en enskild lastbilschaufför? Och finns det något samband? Det hoppas forskarna kunna ta reda på. Resultaten tyder på att det pågår en effektivisering i sektorn eftersom forskarna kan se att utsläppen har minskat i absoluta tal mellan 2007 och 2020 samtidigt som produktion i lastbilssektorn har ökat.  

Sektorn har även förskjutits mot större åkerier som tar marknadsandelar av mindre åkerier. som ofta har svårare att anpassa sig till högre bränslekostnader. Större åkerier har lägre koldioxidavtryck per körd kilometer än mindre. 

– Vad får det för konsekvenser? Och krävs det särskilda insatser för att säkerställa att mindre företag kan delta i omställningen? Det hoppas vi kunna reda ut, säger Gustav Martinsson.

 

Klimatpolitikens framtid 

Forskningen visar att prissättning på koldioxid fungerar och kan vara ett kraftfullt verktyg i klimatomställningen. Framtiden för klimatpolitiken kan handla om att finjustera de ekonomiska styrmedlen som finns – så att de blir tillräckligt effektiva för att minska utsläppen, men samtidigt gör det möjligt för en hållbar utveckling för näringslivet.  

– Lösningen ligger i internationella ramverk, rättvisa kostnadsberäkningar och att göra klimatpolitiken till något att räkna med för både miljö och ekonomi, avslutar Gustav Martinsson. 

 

Koldioxidskatt och utsläppsrätter – så funkar det

 

 

Utsläpp av koldioxid prissätts idag antingen via koldioxidbeskattning eller via EU:s handelssystem för utsläppsrätter.  

Koldioxidskatt

  • Sverige var ett av de första länderna att införa en koldioxidskatt 1991. Sedan 2005 ingår de stora svenska produktionsanläggningarna i EU:s system för utsläppsrätter. 
  • Koldioxidskatten är en skatt som ingår i Sveriges miljöskatter och som tekniskt sett räknas som en energiskatt.
  • Skatten prissätter utsläpp från transporter, där skatten är en del av priset på drivmedel. Den prissätter också utsläpp från fasta anläggningar, som fabriker och kraftverk. 

Utsläppsrätter

  • EU:s handelssystem för utsläppsrätter är ett system där företag måste köpa rätter för att få släppa ut koldioxid, vilket begränsar den totala mängden utsläpp.
  • Till denna kategori hör utsläpp från industriprocesser (tex cementproduktion och stålindustri) samt från förbränning av fossila bränslen (tex olje- och kolkraftverk). 

Läs mer om Gustav Martinssons forskning

 

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.samhalle",
          "name": "Samhälle, demokrati och välfärd",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.socialekohallbarhet",
          "name": "Social och ekonomisk hållbarhet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.ekonomi",
          "name": "Ekonomi och samhälle",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}