Stockholms universitet

Hälsoeffekter av utsläpp i städer underskattas

Hälsoeffekter från lokala partikelutsläpp underskattas ofta i hälsoeffektberäkningar. Vidare står de lokala utsläppen för störst andel förtida dödsfall i svenska städer. Det är slutsatser i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

Mätningar på taket på Maria Beroendecentrum på Södermalm i Stockholm
Mätningar på taket på Maria Beroendecentrum på Södermalm i Stockholm. Foto: SLB-analys, Stockholm

Den 21 januari 2022 disputerade David Segersson vid Stockholms universitet på en avhandling om hälsoeffekter av luftföroreningar. Under sin tid som doktorand vid Institutionen för miljövetenskap (ACES) har han studerat flera städer och även gjort nationella beräkningar.

 

Lokala utsläpp ger flest förtida dödsfall

I avhandlingen visar han att hälsoeffekter från lokala utsläpp av partiklar, från till exempel trafik och vedeldning, ofta underskattas när man gör hälsoeffektberäkningar.
– I Sverige använder vi redan liknande metoder som beskrivs i avhandlingen, men i andra länder följer man ofta WHO:s rekommendationer, i vilka alla små partiklar hanteras på samma sätt oavsett källa eller typ av partiklar, säger David Segersson.

Något oväntat kom han fram till att lokala utsläpp står för den största delen av förtida dödsfall i svenska städer. Detta trots att stora delar av exponeringen orsakas av mer avlägsna källor.

Hur hoppas du resultaten i avhandlingen kan komma till användning?

David Segersson
David Segersson

– Avhandlingen ger en vetenskaplig referens för nationella hälsoeffektberäkningar som görs på uppdrag av Naturvårdsverket. Exempel ges även på hur åtgärdsstrategier kan utvärderas och jämföras på ett sätt som gör skillnad mellan exponering för föroreningar nära källan och mer långväga transport. Tar man inte hänsyn till detta riskerar man att kraftigt underskatta nyttan av åtgärder.

David Segerssons forskning har huvudsakligen skett i samarbete med Stockholm stad, Umeå universitet samt inom det nordiska forskningsprojektet Nordic WelfAir. Han är nu anställd som forskare vid SMHI och fokuserar fortsättningsvis på urban luftmiljö och hälsa. I år kommer han att hjälpa Naturvårdsverket med exponeringsberäkningar som en del av en nationell sammanställning av hälsoeffekter från luftföroreningar.

Läs mer om Swedish Clean Air & Climate Research Program (SCAC) och Nordic WelfAir.

Läs mer om forskning om luft i städer, bland annat i Stockholm: Renare luft har ökat medellivslängden med upp till 1 år (från 2018)

Film med professor Christer Johansson vid ACES om forskning om luftkvalitet (från 2016).

 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.