Stockholms universitet

Hållbarhetsforum: Insikt om sårbarhet kan hjälpa i klimatarbetet

Vad kan vi lära oss från pandemin för att bemöta klimatkrisen? Kan insikten om vår sårbarhet ha skapat nya möjligheter att ta sig an klimatutmaningarna? Det var centrala frågor vid årets Hållbarhetsforum.

Deltagare på inledningssamtalet på Hållbarhetsforum 2021
Panelsamtal vid Hållbarhetsforum 2021 i Aula Magna. Foto: Jens Olof Lasthein

Se presentationerna och panelsamtalen vid Hållbarhetsforum 2021.

Från kris till hållbar samhällsutveckling. Det var temat när Stockholms universitets hållbarhetsforum arrangerades den 22 april. Detta var det tredje hållbarhetsforumet i Aula Magna med syfte att mötas, bygga nätverk och skapa samverkan inom ramen för hållbar utveckling, men första gången det skedde i helt digitalt format. Intresset var stort och 1 200 personer följde evenemanget.

Johan Kuylenstierna, rektorsråd för hållbarhetsfrågor och ordförande i Klimatpolitiska rådet, betonade i sin inledning att Hållbarhetsforum har fokus på samtal och dialog om hållbarhet och de globala målen. I år tog samtalen utgångspunkt i pandemin för att se vilka likheter som finns med klimatkrisen och lärdomar som går att dra från pandemin i arbetet med klimat och hållbarhet.

 

Forskning viktig för att ta sig an samhällsutmaningar

I det inledande samtalet om kriser, krishantering och samhällsförändring lyfte rektor Astrid Söderbergh Widding att den viktigaste lärdomen för universitetet under pandemin var att det så snabbt gick att ställa om till digitalt lärande. Hennes förhoppning är att denna lärdom om att det är möjligt att snabbt ställa om även bör kunna använda inom klimatkrisen.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, betonade att forskningen haft en viktig roll under pandemin och även för att ta sig an kommande samhällsutmaningar.
– Det vi ser i denna kris är att vi – oavsett kris – behöver bygga på med mer kunskap och forskning. Vi behöver stärka forskningen med målet att Sverige ska vara en ledande forskningsnation och svara på de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt där vår tids ödesfråga är klimathotet, sade Matilda Ernkrans.

Sofia Holmdahl, ordförande för Stockholms universitets studentkår, vittnade om hur stor påverkan pandemin haft på studenter och att det även på sikt kan få negativa konsekvenser. Men hon ser även positiva tecken. Ett är att pandemin drivit fram nya sätt att bedriva och utveckla utbildningen.

 

Scania fortsätter omställning – trots pandemin

Andreas Follér, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Scania, berättade att det varit ett tufft år för fordonstillverkaren. Men han trodde samtidigt att man skulle kunna komma ur pandemin som ett bättre företag. Scania valde att accelerera vissa delar av verksamheten och bromsade andra. De som arbetar med elektrifiering och hållbarhet permitterades inte i samma utsträckning som andra.
– Det är en medveten strategi att vi ska ställa om vår produktion. Vi ska driva på detta skifte och det är centralt för vårt arbete. Då är det logiskt för oss att fortsätta detta även under krisen.

Han berättade vidare att det är naturligt för Scania som är fyllt av ingenjörer att lyssna på vetenskapen.
– Klimatfrågan är helt central och styr politiska beslut. Naturligt för oss att vända oss till forskning och vetenskap för att ta informerade beslut om vår verksamhet.

 

Satsa på livskvalitet

Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, tror att insikten om vår sårbarhet kommer att hjälpa oss i klimatarbetet.
– Vi kan nog använda oss av krismedvetenheten. Men vi måste även visa att det finns mycket glädje och möjligheter i att ställa om klimatarbetet. Många drivs idag av stark oro och har ångest. Vi som miljöorganisation har ett ansvar att både säga att vi lyssna på vetenskapen och att agera.

Hon lyfte även att vi nu har lärt oss uppskatta livskvalitet samt och beroende av naturen.
– Starta inte upp samhället på samma sätt igen! Utan satsa på livskvalitet.

Mikael Brännvall, VD på Svensk Scenkonst, framhöll att det saknas en djupare diskussion om vad kulturen kan bidra med till hållbart samhälle. Han betonade även att kultur och forskning har samma högre mål – att förstå världen och vad det innebär att vara människa.

 

Vi måste agera på de smygande kriserna

Mark Rhinard
Mark Rhinard talade om de smygande kriser vi måste hantera. Foto: Jens Olof Lasthein

Mark Rhinard, professor i internationella relationer, beskrev hur dagens samhällskriser skiljer sig från de ”traditionella” kriserna, till exempel olyckor och attacker. I dag finns ett antal smygande kriser som flammar upp då och då i form av till exempel pandemier och klimatkatastrofer. Några gemensamma drag är att de utvecklas stegvis, att de har stor skadlig potential, att de plötsligt kan bryta ut och att de är svåra att bekämpa med gemensamma åtgärder.

De underliggande orsakerna till dessa smygande kriser går att hitta i människans livsstil som överkonsumtion, klimatpåverkande utsläpp, hur vi använder jordbruksmark, stadsplanering, överkonsumtion av antibiotika med mera. Och när dessa faktorer samverkar driver de på utvecklingen än mer.

Mänsklighet är medveten om att dessa faror finns – men varför agerar vi då inte? Mark Rhinard ser främst tre faktorer. För det första är vi så beroende av de system vi byggt upp så de är svåra att förändra. För det andra är vi obenägna att göra de uppoffringar som krävs och att förändra våra liv. För det tredje väljer vi att fokusera på att agera på symptomen istället för på de underliggande problemen.

På det personliga planet kan vi försöka förändra våra livsmönster. Enligt Mark Rhinard krävs även systemförändringar och stort politiskt mod för att ta de besluten. Och då kanske erfarenheter och krisinsikt från den pågående pandemin kan skapa en möjlighet att ta itu med de verkliga drivkrafterna bakom kriserna.

 

Viktigt att alla delar krisbilden

I det efterföljande samtalet ställde Alasdair Skelton, föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, frågan om hur det går att få beslutsfattare att inse att klimatkrisen är en smygande kris som det krävs snabba åtgärder mot. Helena Lindberg, riksrevisor och tidigare generaldirektör för MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), hade inget tydligt svar men betonade att det inom all krishantering är viktigt att få till en lägesuppfattning där alla delar bilden. Hon sade vidare att det hittills funnits en låg krismedvetenhet i Sverige och att vi vid flera kriser varit sena att agera. Men samtidigt är det klokt att inte bygga krishanteringssystem utifrån senaste krisen.
– Vi måste i förväg identifiera våra sårbarheter. Vi bör dra lärdomar men akta oss för att förenkla.

Historikern och naturgeografen Fredrik Charpentier Ljungqvist gav ett historiskt perspektiv på större samhällskriser och vilka följder de fått. I det efterföljande samtalet mellan historieprofessorn Kim Salomon och Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi och tidigare vice riksbankschef noterade den senare att både beslutsfattande och politiskt beslutsfattande tyvärr blivit högt specialiserat och att detta problem borde hanteras bättre.

 

Pandemins har skapat möjligheter att agera

Panelsamtal med bland annat Darja Isaksson från Vinnova (på skärmen). Foto: Per Larsson
Panelsamtal med bland annat Darja Isaksson från Vinnova (på skärmen). Foto: Per Larsson

Efter ett pass om beslutsfattande under kris med fokus på hur Stockholms universitet hanterat pandemin avslutades förmiddagen med ett panelsamtal om lärdomar av pandemin och vilka möjligheter som uppstår i spåren av den.

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, sade att en grundläggande lärdom är att ”kunskap räcker icke”. Vid kriser kan vi få upp ögonen för kunskapen på ett annat sätt än tidigare och vi kan omvärderar saker. Den trend som pågår med hållbarhet är en stor omvärdering av de kunskaper vi har med oss från förra århundradet, till exempel om hur produktion av varor bör bedrivas.
– Pandemin är något som skakar om oss och får oss att tänka till. Omvärdering kommer ofta genom emotionella och djupa upplevelser. Nu har pandemin givit oss ett ”möjlighetsfönster” att agera.

Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, talade även om att pandemin väcker en del existentiella möten med oss själva och därför kan skapa möjligheter till nytänkande.
–  Det gäller nu att gemensamt utveckla hur vi går från ny kunskap till att den kommer till användning. Att accelerera omställningen till hållbart samhälle är vår generations uppgift.

Under eftermiddagen hölls flera parallella pass, bland annat om hållbarhetsaspekter inom utbildningar, konspirationer, konflikter och krishantering samt om beslutfattande under risk och osäkerhet .

Du kan ta del av Hållbarhetsforum 2021 i efterhand på su.se/hallbarhetsforum.