Stockholms universitet

Hur påverkar Svante Pääbos Nobelpris forskningsfältet paleogenetik?

I år gick Nobelpriset inom fysiologi och medicin till Svante Pääbo för att ha kartlagt den moderna människans kopplingar till vår nu utdöda släktning neandertalare. Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Centrum för paleogenetik, förklarar hur priset gynnar forskning inom ämnet.

Det forskningsfält som Svante Pääbo är verksam inom kallas för paleogenetik och är en vetenskaplig gren av genetiken som tillämpar genetik inom paleontologi. Den fokuserar på analys av genetiska prov från fossiler och förhistoriska lämningar av organismer.

 

Samtal med Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. Foto: Anna Allergren.

Stockholms universitet driver från och med två och ett halvt år tillbaka, tillsammans med Naturhistoriska museet, forskning inom ämnet vid Centrum för paleogenetik. På plats finns det idag 40 forskare, där en av forskarna är Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi. Han ser Svante Pääbos forskning som viktig för forskningsområdet.

– Det är ett nytt genombrott. De senaste tio åren har vi haft en lavinartad utveckling i fältet. Vi kan göra saker nu som kändes som science fiction för 15 år sedan. Fältet har funnits sedan 80-talet, men det vi kan göra nu – det är nytt, säger Anders Götherström.

Anders Götherström menar att det finns delar i Nobelkommentens val av pristagare som också gynnar forskning inom det egna ämnet. 

– Nobelpriset kommer säkert betyda att fältet utvecklas ännu snabbare. Vi får mer intresse riktat mot oss och får en legitimitet när vi har ett Nobelpris i fältet som kommer att röra oss snabbare. Men det är ett starkt fält från början som kan användas på olika sätt, säger Anders Götherström.

Se hela intervjun med Anders Götherström i klippet ovan.