Stockholms universitet

Hur snabbtänkt är den sömndruckna hjärnan?

Hur fungerar en sömndrucken hjärna när vi väcks mitt i natten och måste fatta viktiga beslut? Det hoppas stressforskare kunna ta reda på i en studie som involverar läkare som har nattjour.

Foto: LightField/Mostphotos
Foto: LightField/Mostphotos

Läkarna som deltar i projektet arbetar som narkosläkare på olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm.
– Narkosläkare är de som ofta har huvudansvaret för svårt sjuka patienter. De har ibland väldigt kort tid på sig för att fatta viktiga beslut, och är satta under tidspress. När de har nattjour kan de behöva gå direkt från att sova till att fatta svåra beslut som är avgörande för att rädda liv, säger John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, som länge har studerat olika aspekter av sömn och konsekvenser av sömnbrist.

John Axelsson, professor vid Psykologiska institutionen. Foto: Sara Appelgren
John Axelsson, professor vid Psykologiska institutionen. Foto: Sara Appelgren

De korta beslutstiderna och situationen att kunna agera snabbt mitt i natten när man precis har vaknat gjorde den här yrkesgruppen intressant att studera.
– Det finns flera studier som visar att det krävs tid för hjärnan att vakna. Ofta är vi lite sömndruckna en stund precis när vi har blivit väckta, de första 5–10 minuterna fortsätter vissa områden i hjärnan att sova, och det sömndruckna tillståndet kan vara upp till en halvtimme. Vi vill undersöka hur snabbt hjärnan kan gå från ett sovande tillstånd till ett vaket tillstånd, och studera hur pass bra hjärnan är på att klara vissa uppgifter. När man ställs inför en uppgift så används vissa områden i hjärnan och de mekanismerna är vi intresserade av att studera – det ger en fingervisning om hur vi fungerar i samhället, säger John Axelsson.

Diana Diaz del Castillo Zambrano med EEG-utrustning. Foto: Annika Hallman
Diana Diaz del Castillo Zambrano visar den EEG-utrustning som sätts runt huvudet när läkarna går och lägger sig. Elektroderna i utrustningen är kopplade till en dator. Foto: Annika Hallman

I projektet, som startade 2019, samlar forskargruppen in data från flera intensivvårdsavdelningar vid Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus. Datan kommer från olika kognitiva funktionstest som de läkare som har anmält sig till projektet får genomföra.

Varje läkare ska göra sex test var, två på dagtid, två på natten när de är vakna och två test när de blir väckta mitt i natten under ett jourpass.
– På det här sättet kan vi se om det finns skillnader i hur de klarar testen, säger Diana Diaz del Castillo Zambrano, forskningsassistent vid Stressforskningsinstitutet.
Hon ansvarar för övervakningen och datainsamlingen från sjukhusen och har satt upp utrustningar på avdelningarna.
– När en läkare som har nattjour går och lägger sig en stund så sätter han eller hon på sig en EEG-utrustning på huvudet med elektroder som är kopplade till en dator bredvid sängen. De skickar sedan ett sms till mig så att jag vet att de har lagt sig för att sova.
Diana del Castillo Zambrano kan sedan övervaka sömnen på distans ifrån labbet på Stressforskningsinstitutet. När läkaren sovit en stund skickar hon ett sms till en sjuksköterska på avdelningen som går in och väcker läkaren som sedan direkt får göra testen på en mobiltelefon.

 

Olika test i slumpmässig ordning

De olika testen är bara ett par minuter långa och ordningen som de kommer är slumpmässig. Testen mäter matematisk förmåga, arbetsminne och minne för ord.
– Vi testar också impulskontroll och hur man hanterar motsägelsefull information, till exempel att det står ”blå” men den färg som visas är röd, säger Diana del Castillo Zambrano.
Det forskarna är intresserade av att se är hur viktiga kognitiva förmågor som arbetsminne och inhibering, som till exempel impulskontroll, fungerar beroende på hur pass trötta eller vakna deltagarna är.
– När vi är trötta så tar det längre tid för hjärnan att reagera och processa information, vi brukar säga att det blir en större kostnad för hjärnan att arbeta då, och det är den extra kostnaden för snabbhet och korrekthet som vi mäter, säger John Axelsson.

Joursäng med utrustning. Foto: Diana del Castillo Zambrano
Joursäng med utrustning. Foto: Diana del Castillo Zambrano
 

Läkare måste kunna fungera jämt

– En vaken hjärna fungerar rätt bra på natten, alltså om vi redan är vakna, men vi kan ha svårare att klara en uppgift under lång tid. Vi vet till exempel att bilkörning är farligt på natten, att det är lättare att somna och krocka då. Vår uppmärksamhet blir sämre. Men inom vården så måste läkare kunna fungera jämt, patienter behöver ju vård dygnet runt. Det är därför vi tycker att det här är så viktigt att studera.
Hittills har 60 läkare genomfört testet och forskarna vill ha ytterligare 20 läkare med i studien för att underlaget ska bli tillräckligt bra för att kunna dra slutsatser.
– I november fick vi pausa tillfälligt för att situationen med coronapandemin har varit så tuff på intensivvårdsavdelningarna. De läkare som har nattjour har inte haft tid att gå och lägga sig, och både de och sjuksköterskorna behövs så klart för annat än en forskningsstudie i det här läget, säger John Axelsson.

 

Resultaten kommer om ett år

Resultaten från studien kommer om ungefär ett år och med dem hoppas John Axelsson kunna bidra till mer kunskap om hur snabbt hjärnan kan vakna upp från sömn.
– Jag hoppas också att studien kan visa om det finns några skillnader i hur vi fungerar när vi precis har vaknat. Systemet med läkare som har nattjour har funnits länge, men i den moderna vården med stora sjukhus har belastningen blivit väldigt stor på natten och läkarna förväntas fungera optimalt hela tiden. Därför är det bra att veta om läkare har en försämrad kognitiv förmåga och riskerar att fatta sämre beslut när de väcks från sömn under nattjour, säger han.

Forskningsprojektet om hjärnans väcktid är finansierat av Vetenskapsrådet.