James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade
Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.
James Webbteleskopet har tagit den här bilden av ett galaxhopar (SMACS0723). De förstorade galaxerna ligger så långt borta att vi ser dem som de såg ut när universum var mellan en och fem miljarder år gammalt. Universum är i dag 13,7 miljarder år.
Bild skapad utifrån bilder från NASA, ESA, CSA och STScI.
– De galaxhopar som vi undersökt är så massiva att de böjer ljuset som passerar deras centrum, precis som Einstein förutsa 1915. Och det skapar i sin tur ett slags förstoringsglaseffekt: galaxerna i bakgrunden blir förstorade på bild, förklarar Adélaïde Claeyssens, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.
Förstoringsglaseffekten och James Webbteleskopets upplösning har gjort det möjligt att studera sambandet mellan hur klumpar, mycket kompakta strukturer av stjärnhopar, bildas och utvecklas och hur galaxer bildas och växer några miljoner år efter Big Bang. Och det på ett sätt som inte gått att göra tidigare.
– Bilderna från James Webbteleskopet visar att vi kan hitta de här mycket små klumpstrukturerna inuti väldigt avlägsna galaxer och att vi kan se klumparna i många av galaxerna. Det förändrar hela forskningsområdet och hjälper oss att förstå hur galaxer bildas och utvecklas, säger Angela Adamo, Oscar Klein center, Stockholms universitet.
Den äldsta galaxen i undersökningen ligger så långt borta att forskarna kan se hur den såg ut för 13 miljarder år sedan, när universum bara var 680 miljoner år gammalt.
Forskare vid institutionen utför observationer från optiska våglängder till radiovåglängder, kombinerade med modellering, för att förstå hur galaxer bildades och utvecklades.
