Jubeldoktorer en del av universitetets historia
Vid universitetets båda promotionshögtider i slutet av september promoveras i år över 50 jubeldoktorer. De representerar en länk till historien och med promotionen vill universitetets visa sin tacksamhet över deras vetenskapliga gärning.
En jubeldoktor, på latin ”doctor jubilaris”, är en titel som vid en promotionshögtid tilldelas den som promoverats till doktor för femtio år sedan.
– Jubeldoktorerna har var och en på sitt sätt bidragit till Stockholms universitet och promotionen uttrycker universitetets tacksamhet över deras vetenskapliga gärning och deras engagemang. De representerar också en länk till historien för nya doktorer som står för forskningens framtid, säger Anne Heikkinen Sandberg, ceremonimästare vid Stockholms universitet.
Hon berättar att traditionen att promovera jubeldoktorer har funnits sedan 1804 och den genomförs endast i Sverige och Finland.
– 1804 promoverades två äldre män till jubeldoktorer vid Uppsala universitet. De var två av Linnés lärjungar från 1750-talet som fortfarande levde, och genom att hylla Linnés minne gjordes promotionsakten då extra högtidlig.
Två högtider i slutet av september
Under 2022 genomför Stockholms universitet två promotionshögtider i slutet av september. 2021 års installations- och promotionshögtid blev framflyttad på grund av coronapandemin och äger rum den 29 september. 2022 års ordinarie högtid sker den 30 september, båda i Stockholms stadshus.
För att hedra jubeldoktorerna under ceremonin får de av fakultetens promotor en lagerkrans och ett diplom och fanfarer spelas.
– De uppmärksammas alltså på samma sätt som de nya doktorerna som promoveras, säger Anne Heikkinen Sandberg.
Under några år i början av 1970-talet genomfördes vid universitetet inte någon högtid som var gemensam för alla fakulteter. Alla de som doktorerade då var därför inte med om någon promotionsceremoni.
– Universitetet har beslutat att göra ett avsteg från traditionen och bjuder in samtliga som doktorerade för femtio år sedan för att nu promoveras till jubeldoktorer. Det är varje år ett detektivarbete att ta reda på hur vi kan nå alla berörda. Reaktionerna bland de inbjudna är väldigt positiva! Det är ett antal som inte har hört något ifrån sitt universitet på mycket länge och blir både förvånade och glada över att bli ihågkomna och inbjudna till fest. Några personer har inte någon möjlighet att närvara på grund av sviktande hälsa men uppskattar att bli promoverade i sin frånvaro, ”in absentia”, och får diplomet hemskickat i efterhand, säger Anne Heikkinen Sandberg.
Ceremonin tillbaka 1974
John Fürstenbach var den som fick i uppdrag att arrangera den första promotionshögtiden efter uppehållet på 1970-talet. Han hade varit amanuens vid Företagsekonomiska institutionen och från 1972 var han heltidsanställd inom förvaltningen.
– Rektor Dag Norberg hörde av sig och ville gärna se en promotionshögtid innan sommaren 1974, han skulle sedan avgå. ”Här är körschemat från 1969”, sade han och lämnade över några papper, det var bara att sätta igång, minns John Fürstenbach.
Han fick snabbt ringa Stadshuset och boka in ett datum, få tag på musiker och undersöka om blomsterhandeln som brukade binda lagerkransar fortfarande kunde hjälpa till, bland mycket annat.
– Vi fick ihop det, alla, inklusive rektor, blev nöjda.
Att det inte ägde rum någon promotionshögtid under fyra år i början på 1970-talet tror John Fürstenbach hängde ihop med tidsandan.
– Akademiska ceremonier ansågs föråldrade, den åsikten fanns lite överallt, bland studenter, doktorander och lärare. Det fanns de som menade att sådana ceremonier permanentade akademiska privilegier, andra lyfte fram att ceremonin inte längre hade någon formell grund.
– Även vissa fakultetsföreningar lades ner de där åren, studenterna engagerade sig politiskt istället, säger John Fürstenbach.
Ett nytt inslag vid 1974 års ceremoni var att det blev den enda som ägde rum med klädkoden kostym, tidigare och även senare har det varit frack som gäller.
– Det var en sorts anpassning till tidsandan, säger John Fürstenbach, som efter att ceremonin återinfördes vid Stockholms universitet arbetade med högtiden fram till slutet av 1980-talet.
Att promoveras till doktor eller jubeldoktor vid en promotionshögtid är i våra dagar helt frivilligt.
– Personligen tror jag att den här typen av övergångsriter har stor betydelse för människor, det rör något djupt i vårt inre. De är en markering av ett viktigt steg man tar i livet, en uppgift man har klarat av, och att få fira det tillsammans med andra som tillhör det akademiska sammanhanget är viktigt, säger John Fürstenbach.
Antalet jubeldoktorer ökar varje år
Drygt 170 jubeldoktorer har promoverats vid Stockholms universitet sedan Anne Heikkinen Sandberg blev ceremonimästare 2012. Antalet ökar för varje år.
– Tidigare var de ungefär 10 personer per år. Under 2022, då vi genomför tre högtider, kommer drygt 80 jubeldoktorer ha promoverats. Jag tycker att jubeldoktorerna är underbara! De har levt långa liv, delar gärna med sig av anekdoter och berättelser med glimten i ögat och är vänliga och ödmjuka. De visar också stor tacksamhet för att bli ihågkomna och uppmärksammade, säger Anne Heikkinen Sandberg.
Mer läsning
Senast uppdaterad: 12 september 2022
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen