Stockholms universitet

Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – två meter sedan förra året

Den 14 augusti mättes Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet av forskare från Tarfala forskningsstation. Det är den lägsta höjden som har uppmätts sedan mätningarna startade på 1940-talet och nästan två meter lägre än motsvarande tid förra året.

Stationsledaren Annika Granebeck mäter höjden på toppen den 14 augusti 2021.
Foto: Erik Schytt Mannerfelt.

Från mitten av 1940-talet finns en obruten serie av mätningar av Kebnekaises sydtopp utförda av forskare vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala. Mätningarna visar att Sydtoppens snödriva under 1900-talet varierat i både höjd och form. Höjden varierar två–tre meter mellan sommar och vinter. Normalt är toppen som högst i maj och lägst i september.

 

Lägsta uppmätta höjden sedan 1940-talet

Den 14 augusti i år mätte forskare vid Tarfala forskningsstation Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet (med felmarginal på ±0,2 meter). Det är den lägsta höjden som uppmätts sedan 1940-talet. Den mätning som gjordes 7 augusti 2020 visade att Sydtoppens höjd då var 2 096,5 meter över havet (och sedan smälte ned ytterligare en halv meter till mitten av september). Avsmältningen är alltså närmare två meter det senaste året.

Förändring i tjocklek på toppdrivan från 6 augusti 2020 till 14 augusti 2021 (
Förändring i tjocklek på toppdrivan från 6 augusti 2020 till 14 augusti 2021 (rött indikerar minskning, blått indikerar ackumulation). Histogrammet till höger om färgskalan visar fördelningen av förändringen över toppen. Figur och data: Erik Schytt Mannerfelt.

Sedan år 2000 har högsta toppens höjd drastiskt minskat samtidigt som drivan också har ökat i tjocklek på vissa ställen. Toppens höjd är starkt kopplad till Storglaciärens massbalans som mäts årligen. (Läs mer)

– Höjdens variation är därför en god symbol för glaciärernas respons på ett värmande klimat i Sverige. När vandrare idag bestiger toppen passerar de en platt del – en "förtopp", som inte existerade i början av 2000-talet. Sedan 2020 har toppen blivit 2,2 m lägre, men "förtoppen" har vuxit med upp till 1,2 meter, säger Per Holmlund, professor i glaciologi och som är på plats vid Tarfala forskningsstation för fortsatta mätningar.

 

Stigande lufttemperatur och förändrande vindförhållanden

I genomsnitt har hela drivan minskat i tjocklek med 0,5 meter sedan 2020. Det motsvarar cirka 26 000 ton vatten eller 96 procent av Kaknästornets volym. Toppens minskning och drivans ändrade utseende kan främst förklaras med en stigande lufttemperatur men även förändrande vindförhållanden, vilket påverkar var snön samlas på vintern.

I FN:s klimatpanel IPCC:s nyligen presenterade sjätte stora kunskapsutvärderings ”Summary för Policymakers” betonas att avsmältningen av glaciärer runt om i världen är ”utan motstycke” de senaste 2 000 åren och förutspås att glaciärerna kommer att fortsätta att minska i storlek i flera århundraden framöver.

 

Nordtoppen högre än sydtoppen

Förändring av Sydtoppens höjd över tid.
Förändring av Sydtoppens höjd över tid. År 2018 var drivan lägre än Kebnekaises nordtopp för första gången sedan mätningarna startade. Data: Tarfala forskningsstation. Figur: Erik Schytt Mannerfelt

I augusti 2018 var första gången forskarna vid Tarfala forskningsstation kunde konstatera att sydtoppen på Kebnekaise var lägre än nordtoppen på samma berg. Sverige fick då officiellt en ny högsta punkt, Kebnekaises nordtopp med höjden 2096,8 meter över havet. Nordtoppens högsta punkt består av berg och är därmed stabil. Denna utveckling innebär att nordtoppen på sikt kommer att bli Sveriges högsta punkt året runt.

Följ Tarfala forskningsstation i sociala medier:
Twitter: @NKirchnerSthlm (Nina Kirchner, föreståndare för Tarfala forskningsstation)
Facebook: TarfalaResearchStation

Mer om Tarfala forskningsstation.

 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.