Stockholms universitet

Kemilabb erbjuder plats för forskare från Ukraina

Melbourne, Wien, Shanghai, Montreal, Prag, Kairo, Berlin, Stockholm… Listan med städer där olika forskningslaboratorier nu erbjuder plats åt forskare från Ukraina är lång. Vid Stockholms universitet är flera kemilabb beredda att ta emot forskare från Ukraina.

Flera kemilabb vid Stockholms universitet är beredda att ta emot forskare från Ukraina. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet


En vecka in i mars är det 524 labb, framförallt inom kemi, som står med på listan ”Labs supporting Ukrainian Scientists” som nu sprids mellan lärosäten i hela världen. Vid Stockholms universitet har omkring tio kemilabb skrivit upp sig med kontaktuppgifter till ansvariga forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik, Institutionen för material- och miljökemi, Institutionen för organisk kemi och SciLifeLab.
– Våra tyska kollegor i den akademiska föreningen The German-Ukrainian Academic Society delade länken till listan och jag spred den också. Det verkar som om inlägget har haft effekt, flera professorer här vid Stockholms universitet har anmält sina labb, säger Ievgen Pylypchuk, forskare inom materialkemi och nanomaterial vid Institutionen för material- och miljökemi vid Stockholms universitet.  
Han är från Ukraina och kom till Sverige som forskare 2017. 

Ievgen Pylypchuk forskar inom materialkemi och nanomaterial vid Institutionen för material- och miljökemi. Foto: Federica Ferruti
 

Glad över initiativet

– Jag är glad och stolt över det här initiativet. Det visar akademins enighet och solidaritet. Jag skulle vilja tacka alla de professorer vid Stockholms universitet som har anmält sig, säger han och tillägger:
– Initiativet kommer att rädda liv. Det kan också göra att motiverade studenter och forskare med bra utbildning söker sig till Stockholms universitet eller Sverige.
För närvarande arbetar Ievgen Pylypchuk i biträdande lektorn Mika Sipponens forskargrupp med fokus på hållbar kemi. 

Hur påverkas din egen forskning av det som händer i Ukraina?
– De första dagarna efter invasionen var det omöjligt att arbeta. Jag kunde inte sluta titta på alla dessa filmer som visade hur Kiev bombades, en stad där jag har studerat, arbetat och helt enkelt levt i 13 år. Det var verkligen tungt att se och känna igen vissa platser som förstördes. Men nu när jag ser stödet från forskarsamhället och hela världen känns det bättre. Och jag vet var och hur jag kan hjälpa till.

Arrheniuslabbet vid Stockholms universitet där flera av kemilabben finns. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet
 

Olika typer av stöd erbjuds

Flera av de kemilabb vid Stockholms universitetet som har skrivit upp sig på listan för att stötta forskare från Ukraina hoppas kunna ge någon plats att jobba här, berättar Erik Lindahl, professor i biofysik vid Institutionen för biokemi och biofysik, som har större delen av sin forskargrupp på SciLifeLab. Andra grupper erbjuder lokaler och stöd för att söka externa forskningsbidrag.
– Vi är glada att vi har lyckats sprida initiativet till andra svenska lärosäten också, men är väl medvetna om att erbjudanden i sig inte räcker – den stora utmaningen är om vi faktiskt lyckas hjälpa ukrainska forskare och studenter, säger Erik Lindahl och poängterar att det inte finns någon central samordning, och inte heller några löften.
– För närvarande är det enbart en fråga om individuella labb som gör sitt bästa för att hitta lösningar i varje individuellt fall.
Han hoppas att alla forskare som kan har möjlighet att sprida olika möjligheter i sina nätverk för att erbjuda hjälp till kollegor i Ukraina. 
– Ett tips är att gå via nätverket Scholars at Risk, inte minst inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området antar jag att det är ännu tuffare än inom naturvetenskap och teknik, så allt man kan göra hjälper, säger Erik Lindahl.

Ievgen Pylypchuk berättar att han har läst i nyheterna att National Academy of Sciences of Ukraine har rekommenderat alla sina anställda att arbeta hemifrån.
– Det är ett klokt beslut eftersom man inte vet när en raket eller bomb kan träffa labbet. I den här situationen är det en stor hjälp för ukrainska forskare att kunna fortsätta med sin forskning utomlands, eftersom det är omöjligt att arbeta nu i Ukraina. Sverige erbjuder en bra utgångspunkt för forskning eftersom det finns bra stöd här, både från industrin och från myndigheter. Att till exempel doktorera vid Stockholms universitet, där det finns världsledande infrastruktur inom elektronmikroskopi, öppnar många möjligheter för att göra karriär i framtiden, både inom akademin och industrin.

 

Mer information

Föreningen The German-Ukrainian Academic Society har skapat en webbsida där de samlar information och olika erbjudanden om hjälp. Föreningen hjälper själva till genom arbetsgruppen: https://ukrainet.eu/2022/03/03/wg-standwithukraine/

”Support for students & researchers from Ukraine” på föreningen The German-Ukrainian Academic Society’s webbsida.

”Labs supporting Ukrainian Scientists” 

Scholars at Risk