Stockholms universitet logo, länk till startsida

Konkreta klimatförslag saknades i valdebatten

I valrörelsen var det stora problemet inte att klimatfrågan inte lyftes utan snarare hur debatten kom att ramas in. Det hävdar miljö- och klimatpolitikforskaren Matilda Miljand.

Porträtt av Matilda Miljand.
Matilda Miljand.

Matilda Miljand är forskare inom miljö- och klimatpolitik vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon forskar kring hur man kan utvärdera miljöpolitik och om hur det svenska klimatarbetet påverkats av covidpandemin. Här ger hon sina synpunkter på klimatfrågans synlighet i valdebatten 2022.

Hur tycker du klimatfrågan kom fram i valdebatten?

– Klimatdebatten i valet kom att bli väldigt smal. Den kom i stor utsträckning att fokusera på energifrågan och blev tidvis sammanblandad med frågan om de höga energipriser vi upplever just nu, vad som är orsaken till dessa priser och hur de ska hanteras. När klimatomställningen ändå diskuterades kom den i huvudsak att handla om hur vi ska producera vår el, där för eller emot kärnkraft kom att dominera, och i viss utsträckning om elektrifiering som behövde göras.

Fick klimatfrågan tillräckligt med utrymme?
–  Även om jag hade önskat att det pratats mer om klimatet skulle jag säga att det stora problemet inte var kvantiteten, att klimatfrågan inte lyfts, utan hur debatten kom att ramas in, kvaliteten på debatten

Vad anser du saknas och varför?
–  De frågor som saknades i klimatdebatten var konkreta förslag på hur vi kan skynda på omställningen av samhället. Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin senaste rapport att vi behöver öka tempot i omställningen om vi ska nå målen. Vilka politiska verktyg som partierna ville ta till för att öka tempot var frånvarande i debatten. Det saknades också en diskussion om hur vi värnar den biologisk mångfalden – något som är viktigt både för att kunna motverka klimatförändringarna och för att kunna hantera de klimatförändringar som kommer att ske – och frågor om hur vi kan skapa beteendeförändringar och mer hållbara konsumtionsmönster.

Vad tror du det får för betydelse för miljöpolitik den kommande mandatperioden?
–  Jag tror att kombinationen av höga energipriser och den inkommande regeringens fokus på kärnkraft, kommer att leda till ett smalare fokus på hur vi kan öka elproduktionen. Det motstånd som finns bland flera partier i den tilltänkta regeringskonstellationen mot reduktionsplikten gör också att det är möjligt att Sverige kommer att minska kraven på att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel – trots att detta hittills varit ett av de verktyg som haft störst effekt på utsläppen på transportsidan.

Text: Maryam Khan Oidermaa