Stockholms universitet

Kriget i Ukraina påverkar Arktisexpeditioner

Rysslands invasion av Ukraina kan leda till att en svensk Arktisexpedition nästa sommar skjuts på framtiden. Därmed försvåras inhämtning av viktig kunskap om klimatet i Arktis och om påverkan på havsisen och frigörelse av växthusgaser.

ISSS 2020
Örjan Gustafsson (tvåa från vänster) med svenska och ryska kolleger på expeditionen ISSS 2020 hösten 2020.
Foto: Inna Nybom

Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Institutionen för miljövetenskap, är en av de många forskare som påverkas av det moratorium som införts mot samarbete med ryska statliga universitet och forskningsinstitut.

I 20 års tid  har Örjan Gustafsson samarbetat med ryska forskare vilket resulterat i ny kunskap om storskaliga kolkretsloppet och dess kopplingar till klimatuppvärmningen i Arktis. Vid flera tillfällen har han även ordnat expeditioner till Ishavet norr om Ryssland tillsammans med ryska kolleger, senast var det för knappt två år sedan på expeditionen ISSS-2020. Den rysk-svenska expeditionen på ett ryskt forskningsfartyg studerade då bland annat hur metangas frigörs från havsbotten – en process som kan ha stor klimatpåverkan.

 

Analyserar data med ryska forskare

Fartyget Akademik Keldysh
Det ryska fartyget Akademik Keldysh var plattform för expeditionen ISSS 2020. Foto: Vadim Pelevin

De data som samlades in från den och tidigare expeditioner analyseras nu av både svenska och ryska forskare. Örjan Gustafsson berättar att samtidigt som gemensamma expeditioner och samarbeten på programnivå nu läggs på is så behåller han även efter den ryska invasionen av Ukraina kontakt med några av sina ryska kolleger för att arbeta vidare med att analysera dessa data och skriva vetenskapliga artiklar.

Däremot har kriget, och beslutet från svensk sida att frysa kontakterna med ryska lärosäten och andra statliga organisationer på en programmatisk nivå, vållat problem för flera kommande Arktisexpeditioner. I sommar anordnar Polarforskningssekretariatet en Arktisexpedition på isbrytaren Oden som bland annat ska studera havsbottnar (denna expedition medverkar inte Örjan Gustafsson på, däremot maringeologen Matt O´Regan vid Stockholms universitet). För vissa borrningar krävs då hjälp av en rysk isbrytare. Om det är genomförbart i dagsläget är mycket osäkert.

 

Expedition kan behöva ställas in

Sommaren 2023 var det planerat att Örjan Gustafsson, tillsammans med Birgit Wild vid Institutionen för miljövetenskap, skulle leda en stor svensk Arktisexpedition med många deltagare från Stockholms universitet. Den skulle genomföras ombord på isbrytaren Oden och centrala delar skulle ske i Rysslands ekonomiska zon till havs i Arktis. För en sådan expedition måste ansökan göras till Ryssland i över ett år i förväg för att få bedriva forskning i landets ekonomiska zon. Örjan Gustafsson har senaste veckorna haft tät kontakt med Polarforskningssekretariatet och de har kommit fram till att inte göra någon sådan ansökan. Inom några veckor tas beslut om expeditionens framtid, alternativen är att antingen genomföra den nästa sommar med ändrad rutt och betydligt begränsade möjligheter att studera flera viktiga frågor eller att skjuta den på framtiden.

Örjan Gustafsson understryker att han har full förståelse för och stöder sanktionerna mot den ryska staten men påpekar att det blir negativa konsekvenser för klimatforskningen i Arktis när expeditionen nu inte kommer att kunna genomföras som planerat nästa år.

– Denna expedition är extremt viktig då det är väldigt få internationella expeditioner som har möjlighet att nå de för klimatsystemet kritiska system i Arktis som ligger i ryskt vatten. Den skulle ge oss stora möjligheter att öka kunskapen om återkopplingsmekanismer i klimatsystemet, som risken för ökande metanutsläpp i Arktis från tinande permafrost och metanhydrater i havsbotten, och kollapsande havsisar, säger Örjan Gustafsson.

 

Negativ påverkan på klimatforskningen

Det här är data som behövs för att göra klimatmodellerna bättre – och det krävs forskarnärvaro på plats för att samla in data.
Klimatmodellerna visar att mängden koldioxidekvivalenter som mänskligheten kan släppa ut innan klimatet ”slår över” blir allt mindre. Då är det viktigt att minska osäkerheten om hur utsläppen av till exempel metan från Arktis är och kommer att utvecklas framöver.
– Halva Arktis tillhör Ryssland och nu riskerar vi att inte få tag på denna information. Det här får stor negativ påverkan på forskningen om Arktis och klimatet, säger Örjan Gustafsson.

 

Återaktivera kontakter med Ukraina

Även om Rysslands krig mot Ukraina kan få omfattande effekter för forskningen som Örjan Gustafsson och medverkade forskare bedriver så går hans tankar nu främst till alla i Ukraina som drabbas av den ryska invasionen.

Örjan Gustafsson har goda minnen från en expedition på Svarta Havet som utgick från Sevastopol i Ukraina. Nu funderar han på bästa sättet att aktivera de kontakter han haft i Ukraina, och undersöka nya kontakter för att finna effektiva sätt att framöver stötta ukrainska forskare. Men då är det nog viktigt att hitta forskning vid Stockholms universitet som kan länkas till deras egna, tillägger han.

Läs mer om Örjan Gustafssons forskning.

Läs även Engagemang för att hjälpa ukrainska forskare (på medarbetarwebben)
 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.