Stockholms universitet logo, länk till startsida

Kritisk granskning på internet är mer än källkritik

Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

Foto: gemena communication/Mostphotos
Foto: gemena communication/Mostphotos

I ämnesplanen för gymnasieskolan betonas betydelsen av att elever får möjligheter att utveckla förmågan att kritiskt värdera och skilja vetenskapliga fakta från påståenden. Forskaren Jonna Wiblom har samarbetat med gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen för att undersöka elevers lärande när de söker och kritiskt granskar hälsoinformation på internet.

Checklistor otillräckliga

Resultaten visar att elevers kritiska granskning av frågor relaterade till naturvetenskap inte bör begränsas enbart till en fråga om systematisk källkritik i syfte att hitta en enskild trovärdig källa eller ett ”rätt” svar på komplexa frågor. I en av uppgifterna skulle eleverna jämföra mjölk och havremjölk utifrån hållbarhetsperspektiv. Under arbetets gång fick eleverna tillgång till olika verktyg för källkritik i form av olika checklistor om vem, vad, och varför informationen publicerats. Dessa checklistor visade sig otillräckliga.

Jonna Wiblom. Foto: privat
Jonna Wiblom. Foto: privat

– Eleverna identifierade och använde i princip lika många, och samma typ av källkritiska frågor, oavsett om de hade tillgång till källkritiska verktyg eller inte. Checklistorna bidrog visserligen till att eleverna tog mer tid på sig att granska varje enskild källa på ett strukturerat sätt. Samtidigt kom fokus att ligga på att identifiera vetenskapligt grundade fakta, vilket förstås är väldigt viktigt. Men hälsofrågor är komplexa och griper in i våra liv på flera olika sätt. Det ser vi inte minst nu under covid-19-pandemin, när de specifika egenskaperna hos viruset och de symptom de orsakar inte varit kända och vetenskapligt bekräftade.

Diskutera trovärdighet och syften

Det är betydelsefullt att elever får utforska och kritiskt granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen, menar Jonna Wiblom. Resultaten av klassrumsstudierna pekar mot att kritisk granskning inbegriper att diskutera och reflektera över trovärdighet, sina egna syften med informationssökningen och hur olika perspektiv kan vara relevanta.

Paradoxalt nog var det när eleverna gick in i detaljer kring den naturvetenskapliga forskningen som de hittade på internet som naturvetenskapen blev personligt relevant för dem.

– När eleverna arbetade med uppgiften om mjölk hittade de en nyhetsartikel om en nutritionsstudie som visade att mjölkkonsumtion medför stora hälsorisker. Det blev ett incitament för dem att granska själva forskningen bakom artikeln, hur den utförts och vem som ingick. Då öppnades möjligheter för eleverna att fundera över mjölk ur ett samhälleligt perspektiv och vilka konsekvenser som en förändrad mjölkkonsumtion skulle kunna få i deras och andra människors liv.

Men, poängterar Jonna Wiblom:

– Avhandlingen är inte ett argument för lärare att sluta arbeta med källkritik. Det finns gott om stöd i forskningen för att fortsätta med det. Men i mötet med komplexa frågor där naturvetenskapen inte kan bidra med enkla eller rätta svar är det angeläget att stödja eleverna att utforska motstridigheter och olika perspektiv.

(pressmeddelande)

Läs avhandlingen Cultivating humanity in science education. A capabilites approach to student’ critical examination of public issues in science education