Stockholms universitet

Läslusten vaknar i samtal om böcker

”Alla” vet att det är bra att läsa skönlitteratur, men hur väcker man läslusten hos barn och unga i skolan? Det undersöker Katarina Rejman, Institutionen för ämnesdidaktik.

Barn diskuterar böcker med lärare i bibilotek.
Elever vill gärna diskutera när de läser skönlitteratur, men det är ofta svårt för lärare att plocka upp elevernas frågor. I stället fokuserar läraren på sina egna frågor. Foto: Gabby Baldrocco/Mostphotos.

– Eleverna kan säga att de egentligen hatar böcker, men när de diskuterar om den bok de läser är de engagerade och kommer med synpunkter och frågor, säger Katarina Rejman, Institutionen för ämnesdidaktik. Hon forskar om skönlitteratur i skolundervisning och har tillsammans med kollegor bland annat undersökt hur elever i årskurs nio ser på att läsa i skolan:
– Trots att tonåringarna inte har så många teoretiska litterära begrepp kunde de, utan att vi frågade, kommentera sådant som kapitellängd och genusgestaltningar. De ställer frågor som om en manlig författare kan skriva trovärdigt om en tjej.
En forskningsartikel är klar och väntar på att bli publicerad. Katarina Rejman berättar att de niondeklassare hon intervjuat i sin forskning säger att det är bra att läsa ”för att få bra ordförråd”. Men skönlitteratur är så mycket mer än ordförråd, menar hon. Det kan vara att lära sig mer om sig själv, uppleva nya situationer, möta andra kulturer, sätta sig in i samhällsfrågor och att sedan diskutera.
– Men blir det för pedagogiskt genomskådar tonåringarna det direkt.

 

Pedagogisk högläsning

I forskningsprojektet läste alla elever samma bok. Boken lästes högt för dem, av läraren eller av eleverna själva, något som börjar bli vanligare även för äldre elever. Genom högläsning kan läraren vara säker på att alla elever befinner sig på samma ställe i boken. Han eller hon kan stanna upp och tillsammans med eleverna prata om det som händer och hur de upplever boken. Många av eleverna är flerspråkiga och en pedagogisk tanke med högläsningen är att det också är ett sätt att stötta dem som behöver stöd i att läsa på svenska. Men Katarina Rejman berättar att eleverna tyckte att det kunde vara ”segt, trögt och tråkigt” när boken lästes högt, den som blev nyfiken på vad som skulle hända läste själv snabbare fram i boken och tappade fokus.

 

Missade undervisningstillfällen

Under projektet såg hon också att lärare missar många möjligheter att systematiskt och analytiskt plocka upp elevernas frågor. I stället ligger fokus på lärarens frågor:

Porträtt av Katarina Rejman
Katarina Rejman, Foto: Svenska barnboksinstitutet.

– Barn- och ungdomsböcker i skolan kommer ofta i färdiga didaktiska paket med frågor. Men litteratur är inte att läsa och svara på frågor, säger hon.
– Eleverna säger att de vill samtala mer, de vill prata om det de läst. I stället får det mest svara skriftlig på frågor och sedan skriva en recension. Men de är lojala och säger att ”så är det i skolan”, de vet att det behövs bedömningsunderlag.
Och det är ett dilemma att mäta en elevs utveckling gentemot betygskriterier, säger Katarina Rejman. När elever exempelvis får göra film utifrån en dikt måste de lösa problem och förhandla med varandra om diktens mening, vad som händer i den och hur det ska gestaltas. Det är förmågor de kan ha nytta av hela livet, säger hon, men hur ska det betygssättas? Själva filmen kanske inte blir så bra, men det har varit en fantastisk lärandeprocess.

 

Läsning osynlig trots ökat intresse

En annan utmaning är att läsning har blivit mer osynlig enligt Katarina Rejman. Det finns inga läsande förebilder.
– För tio år sedan läste folk böcker på bussen och tunnelbanan, nu syns inga böcker, säger Katarina Rejman.
Lärare ska väcka läslust, men har inte mycket stöd, menar hon. De har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag: barn som växer upp i hem utan böcker och de som kommer från mindre gynnade hem ska kunna få stimulans.
– Intressant nog finns det också det som pekar på att litteraturintresset ökar, som booktok. Och det är glädjande att fritidsläsningen ökar, men skolan ska bredda och fördjupa litteraturvanan och bidra till att eleverna blir kunniga och kompetenta läsare.

 

Satsa på lärarfortbildning och skolbibliotek

Det lärarna behöver, menar Katarina Rejman, är fortbildning och att det satsas på skolbibliotek och kunniga skolbibliotekarier. Alla lärare har inte möjlighet att sätta sig in i all ny litteratur och en bibliotekarie kan ta fram böcker på aktuella teman som passar elevernas åldrar.
– Det är viktigt att ha läst böckerna själv som lärare, så att man kan föra diskussioner och ta ställning till elevernas synpunkter utan att ha alla svar. Elever tror gärna att lärare sitter på svar, men det är bra att visa man kan se helt andra saker i en text.

Institutionen för ämnesdidaktik har bland annat kurserna Barnlitteratur i skolan, Läs- och skrivinlärning och Läs- och skrivutveckling.
Läs mer om språkdidaktik

Den 8 september, på FN:s läskunnighetsdag, pågår initiativet Read Hour kl 19–20. Vuxna och barn uppmanas att läsa och vara läsande förebilder.
readhour.se