Stockholms universitet

Lyckliga gatan – där det finns goda grannar?

Säg mig vem som är din granne så ska jag säga dig vem du är – och kanske även hur ditt liv kan forma sig, om du är ung. Så skulle man kunna sammanfatta forskningsprogrammet om boendesegregation och människors livsval som flera av universitetets forskare inom kulturgeografi och demografi arbetar med.

Spelar det någon roll för ens livsbana hur man bor? På vilket sätt kan man påverkas av omgivningen och av området? Det hoppas forskarna i programmet kunna få svar på. Foto: User_70782/Mostphotos


Forskningsprogrammet som heter ”Lyckliga gatan? Geografisk polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige” har pågått sedan 2019 och har nu kommit lite mer än halvvägs. 
– Syftet med forskningen är att undersöka om den geografiska polarisering som finns i samhället även leder till en ökad polarisering när det gäller attityder, värderingar, livsstilar och beteenden, säger Bo Malmberg, professor i geografi vid Kulturgeografiska institutionen och koordinator för programmet som involverar forskare inom både kulturgeografi och demografi vid universitetet.

Bo Malmberg, professor, Kulturgeografiska institutionen. Foto: Stockholms universitet

Bo Malmberg har under många år bland forskat om olika aspekter av boendesegregation och hur människor påverkas av den plats där de växer upp. Han berättar att när forskargruppen skickade in sin ansökan om att genomföra projektet 2018 hade de kunnat följa efterdyningarna av presidentvalet i USA 2016 och folkomröstningen om Brexit i Storbritannien samma år. I båda fallen fanns det tydliga uppdelningar geografiskt i hur folk röstade och forskarna funderade över om det gick att se liknande mönster även i Sverige, och vad det i förlängningen kan innebära för människors livsval. 
– Vi ville ta reda på om människors bostadsort även avspeglar sig i attityder, om det som kallas rumslig polarisering går igen i hur människor tänker och i förlängningen: Spelar det någon roll för hur ens liv blir beroende på var och hur man bor?

Bo Malmberg säger att det är känt av tidigare forskning att människor påverkas av till exempel hur de egna föräldrarnas inkomst- och utbildningsnivå ser ut, men förutom föräldrarnas inflytande så påverkas individer också av grannar i bostadsområdet.
– Alla grannskap är ju också uppväxtmiljöer. I det här forskningsprogrammet hoppas vi kunna mäta närmiljöns betydelse för människors liv på ett bättre sätt än vad man har gjort tidigare.

Alla grannskap är också uppväxtmiljöer. I programmet hoppas forskarna kunna mäta närmiljöns betydelse för människors liv på ett bättre sätt än vad man har gjort tidigare. Foto: Roland Magnusson/Mostphotos
 


Vill fånga förändringar över tid

Till sin hjälp använder de sig av ett kulturgeografiskt begrepp som de kallar livsbanor.
– Ofta när man ska visa segregation så gör man ett tvärsnitt av hur det ser ut på olika ställen, utifrån till exempel inkomst eller utbildningsnivå vid en viss tidpunkt. Men en sådan bild blir ju väldigt statisk, den tar inte hänsyn till att människors liv pågår hela tiden och förändras, att det händer saker olika år. Vi ville försöka få med denna förändring över tid, säger Bo Malmberg.

För att kunna göra detta har forskargruppen använt sig av stora mängder individuella och longitudinella registerdata från SCB för en period mellan åren 1990-2016 som de kombinerat med geografiska data över bostadsområden för att kunna följa individer år för år under en längre period i livet. Datan täcker in alla personer mellan 15 och 99 år som bor i hela Sverige, ett register på omkring 10 miljoner individer. 

Eva Andersson, professor, Kulturgeografiska institutionen. Foto: Stockholms universitet

– Man kan säga att det grundläggande i dessa livsbanor är åren som går och den geografiska platsen. Till detta så lägger vi till en rad olika variabler, till exempel om man bor i par eller ensam, om man har låg inkomst, socialbidrag, om man bor i hus eller lägenhet och annat. Och vi lägger också till mått för om det finns stressfaktorer i hushållet som till exempel sjukskrivning, förtidspension eller arbetslöshet. Allt detta hjälper till att förstå individen, säger Eva Andersson, professor i geografi vid Kulturgeografiska institutionen, och en av forskarna i programmet.

Att se hela grannskapet ger en mer fyllig bild av vilka levnadsförhållanden som råder på olika platser, enligt forskarna. Foto: Lars Johanssoon/Mostphotos


Hon berättar att det inte är nytt i sig att studera till exempel en individs bostadskarriär genom livet, men att det som är lite unikt med det här projektet är att man också har tagit med grannarnas livsbanor.
– Att se hela grannskapet ger en mer fyllig bild av vilka levnadsförhållanden som råder på olika platser eller som en individ växer upp i. Dessutom är det den stora mängden material i det här projektet som är så intressant och som kan lägga grunden för annan forskning om hur segregation fördelar dig geografiskt.

Genom att sortera mängden data har forskargruppen kunnat ta fram och analyserat åtta livsfaser i olika åldersspann: 20-29 år, 25-39 år, 35-49 år, 45-59 år, 55-69 år, 65-79 år, 75-88 år och 85-99 år. Inom var och en av dessa livsfaser har forskarna identifierat mellan fem och sju typer av livsbanor. Eva Andersson har i olika studier tittat närmare på äldre i olika åldrar.
– När det gäller äldre kan det röra sig om allt från fattiga änkor till välbeställda äldre par som bor i hus. Hur påverkar det en plats att många fattiga, ensamma och äldre kvinnor bor där? Eller att det i ett annat område finns många vitala äldre som är aktiva lokalpolitiskt och syns i området? Om vi vet hur segregation fördelar sig geografiskt kan vi också säga mer om vilka konsekvenserna kan bli av att bo i vissa miljöer, säger Eva Andersson.

 

Enkät om attityder

Att ta fram hur olika livsbanor formar sig geografiskt har varit det första steget i programmet, liksom att undersöka om de som följer ungefär samma livsbanor samlas i liknande bostadsområden. Nästa steg är att se om och hur individer eventuellt påverkas av bostadsmiljön när det gäller åsikter och attityder. För att kunna göra det har en stor enkätstudie genomförts tillsammans med SCB där svaren just nu analyseras.
– Enkäten skickades ut till 20 000 personer i tio olika områden över hela Sverige, från landsbygd till förortsområden. Vi har fått in 5 000 svar och håller just nu på att analysera dem, säger Karen Haandrikman, universitetslektor vid Kulturgeografiska institutionen, som är en av de ansvariga för enkätdelen i programmet. 

Karen Haandrikman, universitetslektor, Kulturgeografiska institutionen. Foto: Privat

Frågorna i enkäten rör allt från vilket parti deltagarna tycker är bäst, till frågor om boende, trygghet och synen på grannar.
– Preliminära resultat tyder på att attityder, till exempel om demokratiskt styre, etnisk mångfald och socialt förtroende, är olika beroende på var man bor, säger Karen Haandrikman.
– Vi vet från tidigare studier att bra grannkontakter och förtroende mellan grannar ger en starkare känsla för den lokala sammanhållningen. Enkätundersökningen visar att sådana kontakter mellan grannar är lägre i heterogena områden, det vill säga områden där det inte bor så många likasinnade. 

En fråga som Karen Haandrikman var nyfiken på att undersöka var till exempel om människor i olika områden vågade be sina grannar om hjälp med olika saker. 
– Det förvånade mig att det var väldigt få som till exempel ville lämna sina nycklar till en granne. 54 procent svarade att de aldrig skulle göra det, säger Karen Haandrikman.
Hon räknar med att rapporter och artiklar baserade på enkäten kommer ut från och med 2023. Under våren 2023 kommer hon och kollegorna att göra flera djupintervjuer för att komplettera svaren i enkäten.
– För mig är det viktigt att kunna bidra till vetenskapliga fakta kring frågor om otrygghet och boendemiljöer. Det är så lätt annars att det tycks olika saker i debatten om segregation och boendemiljöer, mer utifrån rädsla och förutfattade meningar än utifrån evidens.

Det tredje och sista steget i forskningsprogrammet ”Lyckliga gatan” kommer att undersöka om och hur grannskapet påverkar unga vuxnas livsbanor. Forskarna kommer här att utgå från olika typer av områden med olika typer av social sammansättning.
– Spelar det någon roll för ens livsbana hur man bor? På vilket sätt kan man påverkas av omgivningen och av området? Det hoppas vi kunna få svar på, säger Bo Malmberg.
Genom att på olika sätt analysera rumsliga mönster i människors liv har också forskargruppen försökt överbrygga gapet mellan kvantitativ och kvalitativ metod i samhällsvetenskaplig forskning. 
– Och det har vi lyckats med tycker jag, säger Bo Malmberg.

 

Mer läsning

Forskningsprogrammet ”Lyckliga gatan? Geografisk polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige” är ett samarbete mellan Kulturgeografiska institutionen och demograferna vid Sociologiska institutionen och involverar även forskare utanför Stockholms universitet. Anslaget löper över sex år, 2018-2024, och koordineras av Bo Malmberg, Kulturgeografiska institutionen. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Publiceringar av programmets forskare från 2019 och framåt:
Se lista på projektets publikationer

Ett år efter att projektet inleddes slog coronapandemin till och flera projektdeltagare på demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, har varit med och analyserat hur pandemin drabbade olika grupper och i olika bostadsområden. Se artiklar i Nature Communications och The Lancet Healthy Longevity:
Drefahl, S., Wallace, M., Mussino, E., Aradhya, S., Kolk, M., Brandén, M., Malmberg, B., & Andersson, G. (2020). A population-based cohort study of socio-demographic risk factors for COVID-19 deaths in Sweden. Nature Communications, 11(1), 1-7.
Läs artikeln på Natures webbplats

Brandén, M., Aradhya, S., Kolk, M., Härkönen, J., Drefahl, S., Malmberg, B., Rostila, M., Cederström, A., Andersson, G., & Mussino, E. (2020). Residential context and COVID-19 mortality among adults aged 70 years and older in Stockholm: a population-based, observational study using individual-level data. The Lancet Healthy Longevity, 1(2), e80-e88.
Läs artikeln på The Lancets webbplats