Magnifik takmålning avslöjar konstnärliga influenser

Konservatorerna tar prov på fernissan och förbereder inför rengöringen och restaureringen av plafondmålningen Dygdernas rådslag. Foto: Per Larsson

Se även bildspelet i slutet av artikeln.

Åtta meter över golvet i den magnifika Riddarhussalen står två konservatorer på en byggnadsställning. Deras blickar riktas uppåt mot taket, som är minst lika magnifikt som övriga lokalen. Här finns det som lär vara Sveriges största tavla. Plafondmålningen Dygdernas rådslag målades av konstnären David Klöcker Ehrenstrahl och hans medarbetare kring år 1675 och täcker en yta på imponerande drygt 100 kvadratmeter.

Denna vecka i februari är Riddarhussalen avstängd för att konservatorerna ska kunna ta prov på fernissan och göra andra förberedelser inför en rengöring och restaurering av konstverket. I salen finns även Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, tillsammans med forskarkolleger från Italien. Från golvet i salen kan forskarna med teknik som ultraviolett ljus och infraröd reflektografi undersöka målningen i taket. Dagen därpå ska de däremot balansera uppe på den höga ställningen för att bland annat ta pigmentprover för vidare analys. De ska även upp på vinden för att se hur målningen är upphängd.

Forskning om konst under frihetstiden

Sabrina Norlander Eliasson (tvåa från höger) med de italienska forskarkollegerna i Riddarhussalen.
Foto: Ewa Björdell/Stockholms målerikonservering

Undersökningar i Riddarhuset är del i forskningsprojektet Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden som leds av Sabrina Norlander Eliasson och finansieras av Vetenskapsrådet. Projektet är även kopplat till det internationella masterprogrammet Teknisk konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

I forskningsprojektet studeras hur konstnärers mobilitet ledde till överföring av konstnärliga material, tekniker och praktiker från europeiska miljöer till Sverige och hur dessa anpassades till svenska förhållanden. Fenomenet med ”kulturell transfer” under frihetstiden kopplat till konstnärlig praktik, har inte studerats systematiskt tidigare inom konstvetenskap och kombinerar vetenskapliga metoder från både humaniora och naturvetenskap.
Under 1600-talet fanns inga egentliga konstskolor i Sverige men många utländska konstnärer var här och arbetade, berättar Sabrina Norlander Eliasson. Under 30-åriga kriget kom många svenska adelsmän i kontakt med andra kulturer i Europa och påverkades av dessa. Det anordnades även studieresor för konstnärer.

Ehrenstrahl – den svenska målarkonstens fader

David Klöcker Ehrenstrahl var född i Hamburg och självlärd konstnär. Den svenska adelsmannen Carl Gustaf Wrangel kom i kontakt med honom i samband med fredsförhandlingarna efter 30-åriga kriget och tog med honom hem till sitt slott Skokloster. Där blev David Klöcker Ehrenstrahl en hyllad konstnär och efter några år började han arbeta hos änkedrottning Maria Eleonora och blev hovmålare. Kungahuset finansierade studieresor för honom till platser som Rom, Venedig, Paris och London. David Klöcker Ehrenstrahl och hans lärjungar målade flera av 1600-talet främsta konstverk i Sverige, bland annat i Riddarhuset och på Drottningholms slott. Han startade även den första informella konstakademin i Sverige och anses vara den svenska målarkonstens fader.

– David Klöcker Ehrenstrahl lärde sig målningstekniker på olika håll i Europa och introducerade dem i Sverige. Men han anpassade även klassiska tekniker till svenska förhållanden, säger Sabrina Norlander Eliasson.

Målning anpassad efter svenskt klimat

Plafonden i Riddarhuset är ett exempel. I Italien brukade plafonder målas direkt på putsen i taket. Men det svenska klimatet skulle göra det svårt för färgen att fästa på putsen. I stället målades plafonden på en duk som hissades upp i taket.

I arbetet med att kartlägga de influenser David Klöcker Ehrenstrahl tog med sig till Sverige och hur han anpassade tekniken till svenska förhållanden är plafonden i Riddarhuset ett av de främsta objekten som studeras i forskningsprojektet. Sabrina Norlander Eliasson och hennes kolleger undersöker även ett tiotal andra målningar för att studera Ehrenstrahls teknik och hur han förde sin kunskap vidare till andra konstnärer.

Teknik kan avslöja konstens hemligheter

Riddarhussalen i normal belysning respektive UV-ljus när forskarna undersökte takmålningen.
Foto: Sabrina Norlander Eliasson

Olika tekniska undersökningar blir här värdefulla komplement till mer traditionella konstvetenskapliga metoder. Med ultraviolett ljus går det att studera fernissan som använts på målningarna och även se eventuella eftermålningar. Med infrarött ljus går det att se ändringar i kompositionen och med kemiska analyser går att få ett tvärsnitt på hur målningen är uppbyggd samt vilka pigment som använts. Eftersom vissa pigment var mer exklusiva än andra ger det även en bild av vad som ansåg viktigast i målningen. Om även röntgen används kan det ge en än mer fullständig bild av målningen och dess tillkomst. Genom att sedan studera resultaten av de tekniska undersökningarna i förhållande till andra samtidiga konstverken i Europa går det att se varifrån influenserna kommit.

Riddarhusets renovering öppnade möjligheter

Att Sabrina Norlander Eliasson och hennes kolleger kan undersöka takplafonden har att göra med att Riddarhuset som institution fyller 400 år 2026. Inför jubileet sker en stor invändig renovering. Vvs, el och brandsystem ska bytas ut. En omfattande ytskiktsrenovering ska även ske, där rengöring och restaurering av Dygdernas rådslag ingår.

– Att renoveringen sker nu är ett lyckosamt sammanträffande för vår forskning. Det var ren tur att jag kontaktade Riddarhuset och att de hade planerat renoveringen. Det gäller att agera snabbt när möjligheten ges, säger Sabrina Norlander Eliasson.

Samarbetet mellan forskningsprojektet och Riddarhuset ska fortsätta med bland annat en workshop på Riddarhuset. En workshop är även inplanerad på Svenska Institutet i Rom, där Sabrina Norlander Eliasson är vicedirektör.

Läs mer om forskningsprojektet.

Hör Sabrina Norlander Eliasson berätta om begreppet ”stilleben” i Anekdot.

Läs mer om Riddarhuset