Stockholms universitet

Med sikte på rättvis klimatanpassning

Den 28 februari presenterade IPCC en ny klimatrapport. Men vad krävs för att anpassningsåtgärder ska upplevas som legitima och rättvisa? Den frågan står i fokus för Lisa Dellmuths forskning.

Klimatdemonstranter
Inom projektet GlocalClim studeras klimatanpassning ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv för att belysa hur anpassningen kan uppfattas som rättvis och legitim. Foto: Stella Salander/Mostphotos

De pågående klimatförändringarna kräver anpassningsåtgärder. Som privatpersoner kan vi märka det till exempel i form av ökad risk för skyfall och torkperioder och att det blir mildare vintrar. Regeringar, myndigheter, organisationer och företag måste även ta hänsyn till klimatförändringarna när strategier tas fram för exempelvis hantering av konflikter och flyktingströmmar, stadsplanering samt energi- och livsmedelsförsörjning.

Vid Stockholms universitet pågår sedan 2019 forskningsprojektet Glocalizing Climate Governance (GlocalClim) som är finansierat av Formas. Projektet leds av Lisa Dellmuth, forskare inom internationella relationer. Projektdeltagare är Maria-Therese Gustafsson, forskare inom statsvetenskap, samt en handfull lektorer, doktorander samt några studenter som involveras i datainsamling, dataanalys och publikationer.

 

Samhällsvetenskapligt perspektiv på anpassningen

Lisa Dellmuth
Lisa Dellmuth

GlocalClim är ett av få forskningsprojekt som fokuserar på global klimatanpassning ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Syftet är att belysa när och varför klimatanpassningen uppfattas som mer rättvis och legitim. Forskarna studerar hur internationella organisationer som till exempel FN, regionala organisationer som EU och afrikanska OAU, samt transnationella företag som Anglo American eller Teck Resources, tar sig an frågor om klimatanpassning. Med utgångspunkt i det statsvetenskapliga begreppet klimaträttvisa studeras organisationernas legitimitet och hur det speglas i deras policyarbete.
– Om inte organisationernas arbete uppfattats som rättvist finns inga förutsättningar för legitim klimatanpassning, säger Lisa Dellmuth.

Forskarna definierar legitimiteten utifrån i vilken grad individer har tillit till organisationerna och deras agerande – och legitimiteten undersöks i enkäter och intervjuer med befolkningar, beslutsfattare och företrädare för företag och frivilligorganisationer.

 

Intervjuer vid klimattoppmötet i Glasgow

Lisa Dellmuth och doktoranden Suanne Segovia var på plats vid FN:s klimattoppmöte COP26 i höstas. Där intervjuade de representanter för frivilligorganisationer och genomförde även en digital enkät. De fick in cirka 300 svar. Dessa visar en splittrad bild av tilltron till arbetet med klimatanpassning inom FN’s klimatkonferenser och -arbetsgrupper; ungefär hälften av de tillfrågade har stor tillit och den andra halvan liten.
Svaren visar generellt på en sämre tillit hos företrädare för ursprungsbefolkningar.

 

Nytt index för klimatanpassning

Inom samhällsvetenskapen har det länge saknats ett vedertaget begrepp för klimatanpassning, berättar Lisa Dellmuth. Inom ramen för GlocalClim har forskarna försökt att definiera klimatanpassning och även utvecklat ett index. Detta index visar hur organisationer tar sig an klimatanpassning och hur effektiv anpassningen är. I höstas publicerades en doktorsavhandling och vetenskaplig artikel om indexet och klimatanpassning i internationella organisationer. Resultaten visar på stor variation. FN:s katastrofhanteringsorganisation UNISDIR och världshälsoorganisationen WHO tillhör de som varit mest framgångsrika och drivande. Världshandelsorganisationen WTO och säkerhetsorganisationen Nato tillhör dem som får låga värden i indexet.

– Det krävs att beslutsfattare och en bredare publik anser att globala organisationer är legitima för att mobilisera resurser och bjuda in till dialog. WHO är ett exempel på en organisation som lyckats bra med detta och kommit långt med att främja kunskap vad klimatanpassning betyder för hälsa, säger Lisa Dellmuth.
Hon understryker även att det är viktigast att de organisationer med störst kapacitet, som FN, EU och Världsbanken, förbättrar insatserna för klimatanpassning.

Den 28 februari presenterade FN:s klimatpanel IPCC:s Arbetsgrupp 2 (Impacts, Adaptation and Vulnerability) en rapport om påverkan, anpassning och sårbarhet utifrån klimatförändringarna. Lisa Dellmuth hoppas att rapporten kommer att betona behovet av legitimitet och rättvisa för att nå framgångsrik klimatanpassning.

Vad förväntar du dig av IPCC-rapporten?
– Jag tror den kommer att fortsätta att ”hamra in” budskapet att det är mänskligheten som står bakom klimatuppvärmningen. Jag tror även att den bidrar med systematisk kunskap hur anpassningen bör ske i olika sektorer och på olika håll i världen. Kanske den även kommer in på etiska frågeställningar om hantering av klimatanpassningen.

I det fortsatta arbetet utifrån den nya IPPC-rapporten hoppas Lisa Dellmuth att forskningen inom GlocalClim kan bidra med ny kunskap om hur internationella organisationer har bidragit till klimatanpassningen. Det nya indexet tror hon även kan ha betydelse – inte minst för att bidra med bevis på hur och i vilken utsträckning FN och andra internationella organisationer engagerar sig i klimatanpassningen, samt hur dessa anpassningsåtgärderna uppfattas.

 

Lyssna mer på ursprungsbefolkningar

För att få legitimitet och rättvisa måste den industrialiserade världen, enligt Lisa Dellmuth, engagera sig mer i klimatanpassningen. Det finns även behov av att titta mer på de orättvisor som finns inom olika länder, till exempel genom att lyssna mer på ursprungsbefolkningar. Enligt henne är även omfördelning av kostnader orsakade av klimatförändringarna viktig. I-världen måste se som självklar uppgift att ta ansvar i dessa frågor.

Hur fungerar då FN:s klimatsystem?
– Det finns olika uppfattningar hos befolkningar och frivilligorganisationer om hur FN fungerar. Men det finns goda förutsättningar för att driva arbetet med klimatanpassning framåt.

Läs mer om GlocalClim: Glocalizing Climate Governance

Climate change adaptation blog
 
Läs mer om artikeln i PLOS ONE i höstas: Increased engagement in climate adaptation among 30 international organizations

Läs mer om Lisa Dellmuth.

Se filmad intervju med Suanne Segovia vid COP26.

 


IPCC arbetsgrupp 2. Påverkan, anpassning och sårbarhet

FN:s klimatpanel IPCC har tre huvudsakliga arbetsgrupper som studerar klimatfrågor ur olika aspekter. Arbetsgrupp 2 (Impacts, Adaptation and Vulnerability) bedömer sårbarheten hos naturliga och socioekonomiska system utifrån klimatförändringar. Arbetsgruppen studerar såväl konsekvenser och alternativ för hur anpassningen till klimatförändringar kan ske.
Den 28 februari presenterar arbetsgrupp 2 rapporten Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Rapporten kommer att vara ett av underlagen för den stora översynsrapport som IPCC presenterar hösten 2022.
Läs mer om arbetsgrupp 2 inom IPCC.

Text: Per Larsson