Ny kartläggning en hjälp i arbetet med breddad rekrytering
Föräldrarnas utbildningsnivå, prestation från gymnasiet och uppväxtort. Det är några av faktorerna som ingått i en ny kartläggning av alla nybörjarstudenter vid programutbildningar vid Stockholms universitet. Kartläggningen är en del i arbetet för att bredda rekryteringen till högre utbildning.
Kartläggningen omfattar ungefär 20 000 studenter som har påbörjat ett utbildningsprogram vid Stockholms universitet från läsåren 2016/17 till 2020/21. Studenterna som ingår är nybörjare vid högskolan eller har max tagit 30 högskolepoäng. All data kommer från statistikmyndigheten SCB.
– Enligt högskolelagen är lärosäten ålagda att arbeta med frågan om breddad rekrytering och Stockholms universitet har en plan för det arbetet. För att kunna göra rätt insatser är det viktigt för oss att veta vilka studenter som söker sig hit, det är därför vi har gjort den här kartläggningen, säger Faezeh Khalaji, handläggare vid Studentavdelningen med fokus på breddad rekrytering.
Syftet med den nya sammanställningen är att stötta institutionerna i arbetet med att rekrytera studenter. Här finns statistik över föräldrarnas utbildningsnivå, betyg från gymnasiet, uppväxtort, kön och om studenterna har utländsk eller svensk bakgrund. Uppgifterna jämförs sedan med Stockholms län och med riket i stort.
– Från tidigare studier vet vi att det sociala arvet fortfarande är väldigt stort när det handlar om vilka som söker sig till högre utbildning. Hur kan vi rekrytera de studenter som har höga gymnasiebetyg, men som kommer från studieovana miljöer? Om vi inte når dem så tappar vi en viktig grupp som skulle öka kvaliteten på våra utbildningar. Det är också en demokratisk fråga, att det inom olika yrkesgrupper i samhället finns människor med olika typer av bakgrund och perspektiv, säger Faezeh Khalaji.
Högutbildade föräldrar vanligt
I kartläggningen framgår det att Stockholms universitet har en överrepresentation av studenter med högutbildade föräldrar jämfört med genomsnittet för Stockholms län.
– I vårt upptagningsområde har 24 procent av de i åldrarna 19 till 34 år minst en förälder som är högutbildad, vid Stockholms universitet har mellan 42 och 49 procent av studenterna som påbörjar ett program en högutbildad förälder. Men det finns skillnader mellan olika utbildningar. De med högutbildade föräldrar återfinns bland annat vid Journalistprogrammet, Psykologprogrammet, Juristprogrammet och Kandidatprogrammet i företagsekonomi.
Däremot avviker lärarutbildningarna vid Stockholms universitet tydligt genom att endast 29 procent bland nybörjarna som går där har högutbildade föräldrar.
– Vi kan också se att lärarprogrammen har lägst andel programnybörjare med höga betyg.
Hög andel med utländsk bakgrund
När det gäller andelen studenter med utländsk bakgrund har Stockholms universitet en överrepresentation jämfört med det omgivande länet och riket.
– Det är intressant att se tycker jag. Men därmed inte sagt att det ser ut så inom alla program, variationen kan vara stor mellan olika utbildningar och institutioner.
Vi ser till exempel en underrepresentation av utrikes födda framförallt vid Samhällsvetenskapliga och Juridiska fakulteten.
Vid Humanistiska fakulteten sticker till exempel Journalistprogrammet ut med en överrepresentation av studenter som är inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, medan Kandidatprogrammet i främmande språk och språkvetenskap inte har någon underrepresentation av utrikes födda.
– Det vi sett är att de utbildningar där det är hög konkurrens så spelar inte social bakgrund och härkomst så stor roll, där är det prestationen på gymnasiet som är viktigast.
När det gäller betyg från gymnasiet är andelen med höga betyg högre bland Stockholms universitet än bland samtliga 19-64 åringar i riket, konstaterar rapporten. Journalistprogrammet, Psykologprogrammet, Juristprogrammet och Kandidatprogrammen i fysik, astronomi och meteorologi är exempel på utbildningar med en hög andel studenter med gymnasiebetyg som ligger på 17.5 eller högre.
När det gäller bostadsort visar rapporten att det finns en tendens till att utbildningarna med höga intagningspoäng generellt har en högre andel inflyttade studenter med höga betyg.
– Vi ser att vi attraherar de med höga betyg från andra delar av Sverige.
Viktigt underlag för rekryteringsarbete
Kartläggningen har gjorts i samarbete med Rektors beredning för universitetsgemensamma utbildningsfrågor och system för kvalitetssäkring (Rebus).
– Den nya kartläggningen av studentpopulationen är ett jätteviktigt underlag för vårt rekryteringsarbete. När Universitetskanslersämbetet nyligen utvärderade Stockholms universitetets arbete med breddad rekrytering fick vi just rådet att skaffa oss bättre kunskap om studentpopulationen på programnivå, för att kunna sätta in effektiva åtgärder mot snedrekrytering. Det är precis det vi nu gjort. Men nu är det också viktigt att rapporten når ut till programansvariga och institutionerna, där mycket av rekryteringsarbetet bedrivs, säger Clas Hättestrand, prorektor och ordförande i Rebus.
Undersökningen är den tredje som Faezeh Khalaji genomför vid Stockholms universitet, de tidigare har gjorts 2010 och 2017.
– De har haft lite olika upplägg så de går inte att jämföra. I årets kartläggning har vi tillfört uppgifter om bostadsort och gymnasiebetyg och materialet är sorterat på programnivå så att det ska bli lättare för institutionerna att använda i sin rekrytering. Jag hoppas att sammanställningen kan vara ett bra verktyg för hur man kan nå nya grupper i samhället. Det handlar inte om att sänka kraven på nya studenter utan om att nå de som presterar bra och som har intresse av att studera vidare, säger Faezeh Khalaji.
Läs mer om arbetet med breddad rekrytering vid Stockholms universitet
För mer information om rapporten, kontakta Faezeh Khalaji: faezeh.khalaji@su.se
”Gymnasieelever i Vallentuna ska få stöd att studera vidare”
Senast uppdaterad: 14 februari 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen