Stockholms universitet

Ny tolkning av fornnordisk religion

Det fanns större variation i fornnordisk religion än vad forskningen tidigare trott. Det är en av slutsatserna i en ny omfattande tvärvetenskaplig sammanställning av forskningsläget.

 Illustration: Loic Lecareux
Rekonstruktion av kulthuset i Uppåkra. Illustration: Loic Lecareux

Ofta presenteras ny forskning som rykande färsk. Men det finns även mer ”långsam” forskning och långsiktiga syntesarbeten som har stor betydelse. Ett sådant arbete är en ny handbok om förkristen nordisk religion, The Pre-Christian Religions of the North. History and Structures. Handboken omfattar fyra volymer och ger aktuella översikter över ett forskningsfält som bedrivs inom många discipliner i flera länder. Arbetet har pågått i tio år och är den första större syntesen av forskningsfältet sedan 1957. Boken bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat arkeologer, religionshistoriker, folklorister och litteraturvetare.
 

Foto: Sanne Houby-Nielsen
Anders Andrén
Foto:Sanne Houby-Nielsen

– Verket presenterar en ny tolkning av skandinavisk religion. I stället för att se den som ett enhetligt och relativt oföränderligt mytologiskt system över tid uppfattas den som en rituell praxis, som varierar i tid, rum och social miljö. Därmed blir kulturmöten med omgivande områden minst lika viktiga som element som kan följas över lång tid, säger Anders Andrén som är professor i arkeologi vid Stockholms universitet och en av bokens tre huvudredaktörer.

I handboken medverkar 29 forskare från 20 universitet i 9 länder. Stockholms universitet är bäst företrätt. Förutom Anders Andrén medverkar ytterligare tre arkeologer och två religionshistoriker från universitetet.

 

Praktiskt utövande tradition

Genomgående betonas att den fornnordiska religionen främst var en praktiskt utövande tradition, snarare än ett sammanhängande mytologiskt system.
– Religionen var föränderlig över tid och varierade mellan olika regioner och sociala miljöer. Denna tes står i skarp kontrast till äldre översikter där den enhetliga och under lång tid oföränderliga mytbaserade religionen betonades, säger Anders Andrén.

Till skillnad från äldre översikter är nu arkeologins resultat för första gången helt integrerad i framställningen. Det rör sig framför allt om rituella platser och rituella byggnader, som är undersökta under de senaste decennierna.

De skriftliga källorna om skandinavisk religion är kända sedan länge, och kan ge ny kunskap enbart genom nya tolkningar av dessa källor. Men arkeologin bidrar med helt nya källor genom fortsatta utgrävningar, fortsätter Anders Andrén.
– Det arkeologiska intresset för religion har ökat kraftigt sedan 1990-talet, vilket har lett till flera nya resultat genom såväl exploateringsgrävningar som forskningsgrävningar.

 

Spektakulärt fynd i Uppåkra

Foto: Bengt Almgren
Silverbägare och glasskål som använts vid rituellt drickande i kulthuset i Uppåkra. Foto: Bengt Almgren

Framför allt har nya rituella platser undersökts och analyserats. I Sverige rör det sig om bland annat Ullevi utanför Linköping, Borg utanför Norrköping, Lilla Ullevi vid Upplands Bro och Götevi i Närke. Det mest spektakulära fyndet som har gjorts under senare år är ett kulthus i den så kallade ”centralplatsen” Uppåkra söder om Lund. Kulthuset uppfördes cirka år 200 och förnyades flera gånger på samma plats fram till cirka år 950.

– Fyndet är spektakulärt, eftersom skriftliga uppgifter om rituella byggnader tidigare har ifrågasatts av många forskare, som menade att kristna författare hade använt kyrkor som förebild när de beskrev den förkristna religionen. Nu visar fyndet i Uppåkra, liksom fynd på några andra platser, att rituella byggnader faktiskt existerade, säger Anders Andrén.

 

Nya forskningsperspektiv träder fram

Den falliske Frö. Figurin från Rällinge, Södermanland.

Olof Sundqvist, professor i religionshistoria och författare till ett par kapitel i boken, betonar att en så omfattande tvärvetenskaplig syntes tidigare inte skrivits samt att verket ger uppdaterade och detaljerade presentationer av fornnordisk religion. Han lyfter även fram att boken innehåller detaljerade kapitel om de centrala gudomarna som Oden, Tor, Frö och Fröja, men också mindre kända gudar och mytiska varelser som Tyr, Ull, Frigg och Skade. I boken behandlas också tolkningsproblem rörande enskilda myter.

– Nya forskningsperspektiv träder fram där mer generella och statiska framställningar av den gamla religionen som var vanliga i äldre översiktsverk och handböcker har ersatts av presentationer som tar hänsyn till den religiösa variationen som kan ha uppträtt regionalt, socialt och över tid. Dessutom innehåller en hel volym religionsskiftet i Norden som ledde till att den fornnordiska religionen ersattes om kristendomen.

 

Viktigt att använda arkeologiskt material 

Foto: Hannes Anderzén
Olof Sundqvist
Foto: Hannes Anderzén

Olof Sundqvist understryker betydelsen av att arkeologer och religionshistoriker har samarbetat. Enligt honom finns sedan 25 år en tydlig tendens bland religionshistoriker att vara mer benägna att dra in arkeologiskt material i undersökningarna. När det gäller en sådan religion som den fornnordiska, där det skriftliga källmaterialet är begränsat, blir beroendet av kompletterande källor som de arkeologiska påtagligt.

Enligt honom kan religionshistorikers tilltagande intresse för arkeologin förklaras på flera sätt. En förklaring kan hänga samman med att många religionshistoriker betraktar religion som en integrerad del av kultur och samhälle, religion påverkas av till exempel sociala, politiska och genusmässiga aspekter. För att komma åt dessa vidare kontexter behöver religionshistoriker det arkeologiska källmaterialet och de analyser som arkeologer gjort, där både kultur och samhälle beaktas. Det har också skett en för religionshistoriker gynnsam utveckling inom arkeologin. Under de senaste decennierna har arkeologer åter börjat intressera sig för att ta upp frågor om ritualer, symboler och föreställningsvärld.

 

Populärvetenskaplig bok om skandinavisk religion

Anders Andrén planerar nu att skriva en populärvetenskaplig bok på svenska om skandinavisk religion, som är en sammanfattning av handboken. Olof Sundqvist skriver på en bok om processerna bakom den fornnordiska religionens upplösning och fall. Han planerar även att skriva en bok om guden Frö.
 

 

Om handboken "The Pre-Christian Religions of the North. History and Structure"

Den nya handboken om fornnordisk religion består av fyra volymer.

Redaktörer för The Pre-Christian Religions of the North. History and Structures är Jens Peter Schjødt, John Lindow och Anders Andrén. Boken kom ut i slutet av 2020 på belgiska förlaget Brepols. Den omfattar fyra volymer om totalt drygt 2 000 sidor.
Volume I: Basic Premises and Consideration of Sources.
Volume II: Social, Geographical, and Historical Contexts, and Communication between Worlds
Volume III: Conceptual Frameworks: The Cosmos and Collective Supernational Beings
Volume IV: The Christianization Process, Bibliography, and Index

 

Första större syntesen av forskningsfältet sedan 1950-talet

Arbetet har pågått i tio år och är den första större syntesen av forskningsfältet sedan den holländske religionshistorikern Jan de Vries utkom med sin andra upplaga av Altgermanische Religionsgeschichte 1957. Handboken bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeologer, folklorister, historiker, kyrkohistoriker, litteraturvetare, ortnamnsforskare, religionshistoriker, skandinavister och språkhistoriker.

I handboken medverkar 29 forskare från 20 universitet i 9 länder. Stockholms universitet är bäst företrätt av alla universitet:
• Anders Andrén, professor i arkeologi, är en av tre huvudredaktörer och är författare/medförfattare till 10 av 69 kapitel.
• Torun Zachrisson, docent i arkeologi, är medförfattare till ett kapitel om rituella platser.
• Olof Sundqvist, professor i religionshistoria, är författare till ett kapitel om guden Frej och ett kapitel om kultledare och rituella specialister.
• Andreas Nordberg, docent i religionshistoria, är författare till ett kapitel om rituell tid och tideräkning.
• Cecilia Ljung, FD i arkeologi, är bildredaktör till hela handboken.

Initiativet till handboksserien kom från isländska forskare för 20 år sedan. Tanken var att projektet främst skulle finansieras av isländska forskningsanslag, men den ekonomiska krisen och den isländska bankkraschen 2008 kom emellan. 2010 blev det en ny start med nya redaktörer och finansiering från olika mindre källor.

 

Del av större utgivning

Handboken är del av en större utgivning. För två år sedan utkom de två första banden, som handlar om forskningshistorik och receptionshistoria:
Margaret Clunies Ross (ed). 2018. The Pre-Christian Religions of the North. Research and Reception. Turnout: Brepols.
Volume I: From the Middle Ages to c. 1830
Volume II: From c. 1830 to the present

Förmodligen kommer det under nästa år ut två band med sammanställningar av relevant skriftligt källmaterial, där bland andra Olof Sundqvist skrivit ett kapitel. Däremot kommer det arkeologiska källmaterialet inte att sammanfattas i handboksprojektet, eftersom nya utgrävningar gör att sådana sammanställningar mycket snabbt blir föråldrade.