Nya ledamöter i KVA
Flera nya ledamöter har valts in i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) vid sammankomsten 12 januari 2022. Tre av dessa är vid Stockholms universitet.
Två forskare vid Stockholms universitet har valts in i klassen för biologiska vetenskaper.
Sören Nylin, är professor vid Zoologiska institutionen. Han har under sin forskarkarriär studerat fenotypisk plasticitet hos insekter. Det vill säga att insekter har förmågan att ändra sin fysiska skepnad eller en specifik fysisk egenskap i olika miljöer, till exempel storlek eller utvecklingstid. Han har särskilt intresserat sig för samspelet mellan insekter och växter och påverkan på artbildning och utdöende. Men även hur temperatur och dagslängd påverkar insekters livscykler.
Sören Nylin har särskilt valt fjärilsfamiljen Nymphalidae som studieobjekt och publicerat ett antal uppmärksammade arbeten om systematiken inom detta släkte av fjärilar. Han har dessutom gjort empiriska studier i laboratoriet av hur olika värdväxter påverkar fjärilsarternas tillväxt. En upptäckt är att fjärilar kan gå från att utnyttja många olika värdväxter till att bli mer specialiserade, men även kan utveckla sitt beteende i motsatt riktning.
Christian Broberger är professor i neurokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik. Han forskar om hur hjärnans celler arbetar tillsammans i nätverk, och fokuserar särskilt på nätverk som styr instinktiva beteenden som aggression, parning, föräldraskap, och sömn. De här nätverken utgår ofta från hypothalamus, en del av hjärnan som utvecklades tidigt under evolutionen, och inkluderar det neuroendokrina systemet (som styr kroppens hormoner).
Målsättningen med forskningen är att lära sig mer om hjärnans ”arkitektur”, och ta reda på hur olika beteenden uppstår och varför. Christian Brobergers forskargrupp har bland annat identifierat nervceller i hjärnan som är centrala för att utlösa aggressioner hos möss. De försöker också utröna varför vissa djurhannar är mer eller mindre intresserade av föräldrabeteende. I en artikel publicerad i tidskriften Cell för en tid sedan beskriver de en nätverksbaserad modell för manligt föräldrabeteende med utgångspunkt från artskillnader mellan möss och råttor. De studerar också vad olika former av kopplingar mellan celler betyder för neuronens förmåga att agera som individer eller i kollektiv.
Kathrin Glüer-Pagin är professor i teoretisk filosofi vid Filosofiska institutionen, och har valts in i KVA:s klass för humaniora och framstående förtjänst om vetenskap. Hennes forskning rör sig inom framförallt språk- och medvetandefilosofi. Hon disputerade med en avhandling om centrala språkfilosofiska frågor om mening och normer. I den argumenterade hon mot det vedertagna antagandet att språklig mening är bestämd av normer; enligt henne kan språklig mening redogöras för utan hänvisning till normer, regler eller konventioner.
Kathrin Glüer-Pagin är en av världens främsta experter på den amerikanske filosofen Donald Davidson. I sina diskussioner av Davidsons filosofi fokuserar hon främst på grundläggande semantiska frågor om mening och tankeinnehåll, men hon är också intresserad av semantiska grundvalsfrågor och formell semantik i största allmänhet. Tillsammans med kolleger har hon utvecklat en ny semantisk teori för naturliga språk, växelsemantik, och visat hur den kan bidra till att lösa flera av de tyngsta utmaningarna i samtida språkfilosofi.
Ett annat område som Glüer har lämnat bidrag till är perceptionsfilosofi. Hennes variant av den doxastiska teorin är en ny filosofisk teori för visuell perception vars redogörelse för varseblivningars natur och semantiska innehåll förklarar deras speciella kunskapsteoretiska roll på ett mycket naturligt sätt.
Läs om samtliga nya ledamöter i KVA.
Senast uppdaterad: 28 januari 2022
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen