Semestra hemma. Foto: Tino Qahoush
Fiske i en närliggande sjö – en form av staycation. Foto: Tino Qahoush/Mostphotos


– Förutom att begreppet ”staycation” är en lek med ord, som bygger på engelskans ”vacation”, så handlar det också om att utmana bilden av vad en semester är för något, säger Sarah Holst Kjaer, docent i etnologi vid Institutionen för etnologi, religion och genusvetenskap.
Hon bor omväxlande i Sverige och Danmark, just nu mest i Danmark på grund av reserestriktionerna under coronapandemin.

Sarah Holst Kjaer. Foto: Snefrid Holst Vallentin
Sarah Holst Kjaer, docent i etnologi. Foto: Snefrid Holst Vallentin

– Begreppet ”staycation” dök upp i början av 2000-talet, men då mer som en reaktion på det ökade tempot i vardags- och arbetslivet, som en slags motrörelse mot hyperglobaliseringen. Det var inte så mycket en fråga om miljö och klimat då, utan snarare en hälsorörelse som handlade om att varva ner, och praktisera det som kallas ”slow living”.
Att resa bort på semestern, framförallt utomlands, har länge varit normen i marknadsföringskampanjer, konstaterar hon.
– Många tänkte nog att när internet slog igenom skulle fler stanna hemma i soffan och surfa på nätet i stället för att resa, men så blev det ju inte alls, snarare tvärtom. Det var som att vi behövde en sådan här pandemi för att ändra beteende.
Sarah Holst Kjaer berättar att i Danmark, där riktlinjerna är strängare kring att röra sig fritt under pandemin, har många känt sig väldigt isolerade.
– Semestern har under lång tid varit ett slags ”escape room”, en flykt bort från vardagen och till en annan plats. Nu är det många som frågar sig: Hur ska vi stå ut med att stanna kvar? Just närmiljön är det som man längtar bort ifrån under pandemin.  

Semester inom landet norm innan lågprisflyg

Hon påminner om att det inte var särskilt länge sedan som semester på hemmaplan var det som var normen.
– Att åka till en stuga på landet några veckor, hälsa på släktingar eller segla och vandra i närområdet var ju hur många semestrade fram till 1980-talet ungefär, innan lågprisflyget kom. Att återgå till hur vi semestrade då är kanske inte så svårt egentligen, och det skulle innebära mycket för att reducera koldioxidutsläppen.
I sin forskning har hon ofta anlagt ett kulturhistoriskt perspektiv på hur vi har semestrat genom tiderna. Hon har bland annat studerat backpackerturismen i Asien och hur turismen kan användas för att utveckla olika regionala områden.  

Fältarbete på Själlands västkust och Lysekil

De kommande tre åren ska hon göra fältarbete om hur olika lokala aktörer hanterar uppsvinget för att semestra hemma. Hon kommer bland annat att följa några aktörer på Själlands västkust i Danmark och i Lysekil i Sverige.
– Alla former av närodlade upplevelser blir populära, tror jag. Samtidigt vill ju de som har åkt på dyra kryssningsresor och annat tidigare också ha lite lyx. De vill ha ”glamping” istället för camping, så att säga, gärna tält men med riktiga sängar.
Hennes frågeställning är om den lokala turistindustrin är redo för det.
– Kommer de lokala aktörerna att ta till sig möjligheten som ges nu? Om de kan erbjuda det folk efterfrågar så kanske vi kan få mer av semester på hemmaplan framöver, säger Sarah Holst Kjaer.

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet

Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.