Hur låter ett r på franska? Forskning kartlägger svenska elevers uttal i klassrummet

Vad händer när svenska grundskoleelever försöker uttala franska ord – och varför är det så svårt? I ett nytt doktorandprojekt vid Stockholms universitet spelas elevers franska in och analyseras för att förbättra undervisningen i moderna språk.

Att lära sig uttala franska kan vara en utmaning, särskilt för svenska elever. Det märker Anna Green, doktorand vid Institutionen för ämnesdidaktik, som i sitt forskningsprojekt undersöker hur elever i årskurs 6 till 9 uttalar franska ord och fraser. Med hjälp av Språkstudions inspelningsstudio samlar hon in och analyserar elevernas uttal, med målet att bidra till en mer effektiv och träffsäker undervisning i franska som främmande språk.

Anna Green framför sin posterpresentation

Foto: Privat

 

Ett t som blir ett d

Projektet – med titeln Grundskoleelevers uttal av franska – går ut på att spela in elever när de utför olika muntliga uppgifter på franska. Eleverna får bland annat härma ord och lyssna på ljudklipp från modermålstalare för att öva på uttal. Inspelningarna av eleverna görs på skolor och av modersmålstalare i Språkstudions studio på campus.
– Redan bland de första tio eleverna såg jag att många uppfattar de franska ljuden /t/ och /k/ som de tonande /d/ och /g/, berättar Anna. Det innebär att ord som tant (’så mycket’) blir till dent (’tand’), och cage (’bur’) låter som gage (’pant’). Förklaringen ligger i att de franska klusilerna i början av ord inte uttalas med den luftpuff (aspiration) som finns i svenskan. Det gör att de kan misstolkas av svenska lyssnare – och talare.

 

Stavning ställer till det

Att uttala franska är inte bara en fråga om hörsel och munmotorik – också stavningen spelar en roll.
– Franskan har en djup ortografi, vilket innebär att stavningen ofta inte speglar uttalet. Det här skapar svårigheter för eleverna, särskilt i kontrast till språk som spanska, där det finns ett mer direkt samband mellan skrift och ljud, säger Anna.
Hon menar att just detta gör franska till ett särskilt intressant – och ibland frustrerande – språk att undervisa i.

 

Uttal – en prioriterad fråga

Anna är själv grundskolelärare i franska och engelska och undervisar två dagar i veckan vid sidan av sina forskarstudier. Forskningen är inte bara akademisk – den ska också göra nytta i klassrummet.
– Jag vill kartlägga vilka språkljud som är mest utmanande för svenska elever och bidra till att lärare får verktyg för att prioritera rätt uttalsmoment. Små, riktade insatser kan göra stor skillnad utan att ta mycket undervisningstid, säger hon.

Anna Green i Språkstudion

Foto: Privat

 

Språkstudion – en förutsättning

En viktig del av projektet är den forskningsinfrastruktur som Språkstudion erbjuder. Här har Anna fått både tekniskt stöd och tillgång till inspelningsutrustning, ljudtekniker och expertis inom fonetik.
– Språkstudion har varit ovärderlig. Jag fick konkret hjälp med hur jag skulle genomföra experimenten ute i skolorna, vilket mikrofonstativ jag skulle använda, hur man minimerar störande ljud, och mycket mer. Utan dem hade det varit svårt att genomföra projektet på det här sättet, berättar Anna.
Språkstudion erbjuder avancerade resurser för forskning, undervisning och självstudier i språk – något som inte alla lärosäten har tillgång till.
– Jag vet faktiskt inte om det finns motsvarande infrastruktur på andra universitet, men jag hoppas det, för deras skull!

 

Franskundervisning i framtiden

På sikt hoppas Anna att hennes forskning ska leda till ett mer genomtänkt sätt att undervisa i franskt uttal i svenska skolor.
– Om vi vet vilka ljud som är särskilt svåra för svenska elever, kan vi också lägga mer fokus där. Det kan göra stor skillnad för elevernas motivation och förmåga att göra sig förstådda, avslutar hon.
Vill du veta mer om Språkstudions arbete och resurser för språkforskning?
Läs mer på Språkstudion

Senast uppdaterad: 2025-05-19

Sidansvarig: Områdeskansliet för humanvetenskap