Hur säkrar vi språklig kompetens i en tid av globala skiften och utbildningspolitiska utmaningar?

– Språket speglar ett folks historia och samtid. Det är mer än kommunikation – det är identitet, sade Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet.
Ida Ölmedal, kulturchef på Svenska Dagbladet, framhöll danskans betydelse ur ett nordiskt perspektiv och belyste att det finns flera nordiska mediehus som ser ett intresse i att skapa ett större utbyte inom Norden och därmed ett värde av att vi ska förstå varandra bättre. 

Språkens nytta – men inte bara det

En återkommande kritik i samtalet var tendensen att reducera språk till instrumentell nytta. Vesna Prekopic, författare och ledamot i Författarförbundet, betonade att språk också är en social och kulturell rättighet:
– Vi måste sluta behandla engelskan som det enda språket som räknas. Modersmål och minoritetsspråk måste få högre status – det handlar om bildning, demokrati och tillhörighet. Men inte minst behöver det svenska språket stärkas och det viktiga litterära ekosystemet värnas och få förutsättningar att vara levande.
Flera i panelen menade att det är dags att bredda förståelsen för vad språkstudier kan leda till – både på individ- och samhällsnivå.

Universitetens roll – och utmaningar

Jonas Granfeldt, professor i franska vid Lunds universitet, beskrev språk som tvärvetenskapliga akademiska utbildningar med låg ekonomisk ersättning, men höga krav på pedagogiskt stöd och långsiktig progression:
– Att utveckla språkkompetens till hög nivå kräver tid, stöd och kontinuitet. Men finansieringen är den lägsta möjliga. Det är en paradox, särskilt när efterfrågan på språkkunskap inom näringslivet ökar, exempelvis för tyska.
Hans Adolfsson efterlyste ökat samarbete mellan lärosäten för att inte tappa spetskompetens:
– Det kommer bli en brottningsmatch, men vi måste hitta sätt att behålla utbildningar även i språk där studentgrupperna är små. Det är ett nationellt ansvar.

Status, förebilder och tidig start

Panelen var enig om behovet av att stärka språkens status i det svenska utbildningssystemet. Förslag som lyftes var att göra moderna språk obligatoriskt även i gymnasiet, visa upp förebilder som lever flerspråkigt och att inkludera språk tidigare i grundskolan.
– Vi behöver prata om språk på ett mer inkluderande och lekfullt sätt. Ett kort klipp där Zlatan pratar fem språk kan göra mer än en broschyr, sade Granfeldt.
Samtalet avslutades med en uppmaning: att återupprätta bildningsidealet i bred mening – och att ge språkstudier den status de förtjänar.

Medverkande:

Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet
Jonas Granfeldt, professor i franska med språkvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet 
Vesna Prekopic, Vice ordförande i Sveriges Författarförbunds styrelse, författare och journalist
Ida Ölmedal, journalist och kulturchef på Svenska Dagbladet 

Moderator

Patrik Hadenius, språkvetare, museiutredare och författare
Arrangör: Forum för Språk och Litteratur, Stockholms universitet

Efter samtalet bjöds deltagarna in till mingel med alkoholfritt bubbel.