Sju av vår planets gränser har passerats

De sju överskridna gränserna är: Klimatförändring, biologisk mångfald, markanvändning, färskvatten, biogeokemiska flöden (kväve, fosfor), nya syntetiska substanser och nu även havsförsurning. Inom samtliga dessa sju områden sker även en negativ utveckling. Endast gränserna för påverkan på ozonlagret och aerosolbelastning (luftpartiklar) ligger fortfarande inom den säkra zonen.

– Vi bevittnar en utbredd försämring av vår planets hälsa. Men detta är inte ett oundvikligt resultat. Minskningen av utsläppen av aerosoler och läkningen av ozonskiktet visar att det är möjligt att vända riktningen för den globala utvecklingen. Även om diagnosen är ödesdiger finns fortfarande möjlighet att vända utvecklingen. Misslyckande är inte oundvikligt, ett misslyckande är ett val. Ett val som måste och kan undvikas, säger Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och professor vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

Havsförsurning på väg in i riskområdet

2025 års Planetary Health Check avslöjar en helt ny utveckling: gränsen för havsförsurning bedöms nu för första gången ha överskridits. Sedan början av den industriella eran har havsytans pH-värde sjunkit med cirka 0,1 enheter, en ökning av surhetsgraden med 30–40 procent. Detta driver de marina ekosystemen bortom säkra gränser och försämrar havens förmåga att fungera som jordens stabilisator.

De marina ekosystemen känner redan av effekterna. Kallvattenkoraller, tropiska korallrev och det marina livet i Arktis är särskilt utsatta eftersom försurningen fortsätter att sprida sig och intensifieras. Små havssniglar som kallas pteropoder, en viktig födokälla för många arter, visar tecken på skalskador.

– Den intensifierade försurningen beror främst på utsläpp av fossila bränslen och påverkar tillsammans med uppvärmning och syrebrist i haven allt från kustfisket till det öppna havet. Konsekvenserna sprider sig som ringar på vattnet och påverkar den biologiska mångfalden, livsmedelsförsörjningen, den globala klimatstabiliteten och människors välbefinnande, säger Albert Norström, forskare vid Stockholm Resilience Centre och medförfattare till rapporten.

Planetära gränser guide till förändring

Planetary Health Check har utvecklats av forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) tillsammans med internationella experter, bland annat de svenska forskarna Albert Norström och Tiina Häyhä vid Stockholm Resilience Centre, som skrivit ett av kapitlen i rapporten.

Deras bidrag ger en översikt över en framväxande praxis och hur aktörer använder de planetära gränsernas ramverk, med exempel , med exempel på hur regeringar, städer, företag och civilsamhället tillämpar ramverket.

– Under det senaste decenniet har vi sett ett skifte från att planetära gränser främst var ett vetenskapligt begrepp till att i allt högre grad bli en referenspunkt för politik, näringsliv och civilsamhälle. Även om användningen och implementeringen fortfarande är ojämn och fragmenterad, visar denna breddning av aktörerna hur planetära gränser har utvecklats från ett abstrakt ramverk till en guide för förändring, säger Tina Häyhä.

Läs en längre artikel på Stockholm Resilience Centres webb