COP30: Stockholms universitet på plats i Brasilien

Nyheter

Under klimatmötet har ICCI nu lanserat rapporten ”State of the Cryosphere Report 2025” som klimatforskaren Gustaf Hugelius vid Stockholms universitet är en av författarna till. Rapporten presenterades i kryosfärspaviljongen, som Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet varit med och bidragit till. 

State of the Cryosphere Report

Läs mer om Cryosphere Pavilion.

På plats i Belém

Gustaf Hugelius, professor vid Institutionen för naturgeografi och biträdande föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

Forskningsfokus: markens roll i kolcykeln, framför allt jordar i nordliga ekosystem, såsom permafrost och torvmarker och hur de interagerar med klimat och andra faktorer.

Finns på plats i Brasilien för att lansera rapporten ”State of the Cryosphere” i samband med att ICCI:s ”State of the cryosphere report” presenterats under mötet. Förutom rapporten deltar Bolincentret i arrangemanget av ”Permafrost day” den 14 november i ”Cryosphere Pavilion” som centret är med och sponsrar. 
Läs mer om Gustaf Hugelius forskning

Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet. 

Forskningsfokus: internationell miljöpolitik, icke-statliga aktörers roll i den globala klimatpolitiken, förhandlingarna och genomförande av FN:s globala mål och Agenda 2030, och demokratisk legitimitet bortom nationalstaten i den globala styrningen. 

Finns på plats i Brasilien för att: presentera forskningsprojektet ”Achieving High Integrity Voluntary Climate Action (ACHIEVE)”, finansierat av EU-kommissionen (Horizon), tillsammans med det nederländska universitetet Radbound och lokala partners, och projektet EU-Climatic finansierat av Formas.

Vad ska du göra på plats?

– Jag åker till Belém för att dela med mig av min forskning om företags, civilsamhällets och städers roll i att minska klimatutsläppen och om EU:s ledarskap i klimatpolitiken och kommer bland annat att prata om forsknings roll i klimatomställningen.

Vad hoppas du att COP30 ska leda till?

– Jag hoppas mötet kan leda till en skärpning av klimatambitionerna, att EU tar på sig ledartröjan igen och ett ökat fokus på urfolkens situation i Amazonas.

Läs mer om Karin Bäckstrands forskning

Adrienne Sörbom, professor i sociologi vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE) vid Stockholms universitet. Hon forskar om hur tankesmedjor påverkar klimatpolitiken.

Vad ska du göra på plats?

– Jag kommer att bedriva fältarbete, intervjua och observera tankesmedjor och liknande organisationer som vill påverka förhandlingarna. 

Vad hoppas du få ut av konferensen?

– Jag hoppas att vi ska kunna följa våra informanter under hela COP, så att vi kommer hem med bra underlag för våra analyser. Särskilt vill vi komma närmare de slutna rummen än vi gjort tidigare. Vi har varit i den typen av rum tidigare, men vi vill gräva lite mer kring betydelsen av dessa rum. 

Läs mer om Adrienne Sörboms forskning

Forskarna som intervjuar ”privata diplomater”

SRC presenterar ny forskning

Ett stort antal forskare från Stockholms Resilienscentrum (SRC) finns på plats i Belém för att presentera nya forskningsresultat. 

Läs mer om SRC.s arbete på konferensen:

COP30: “Science shows that we can still have a safe landing below 1.5 °C”

Axel E. Eriksson, forskningsassistent vid Stockholms Resilienscentrum (SRC) vid Stockholms universitet och ungdomsrådgivare till FN:s generalsekreterare.

Vad kommer du att bidra med?

– Jag kommer i huvudsak att delta i COP30 i tre olika roller.

• I rollen som utbildningsansvarig för Climate Youth Negotiator Programme stöttar jag unga personer från hela världen i att representera sina regeringar vid COP30. Jag kopplar bland annat samman dem med relevanta experter och ser till att de hittar information som hjälper dem i sina förhandlingsroller.
• Som rådgivare till FN:s generalsekreterare genom UN Secretary-General’s Youth Advisory Group on Climate Change verkar jag för att viktiga aktörer inom FN-systemet får som norm att inkludera unga och ungas prioriteringar i FN:s klimatarbete. I praktiken innebär det att jag medverkar i evenemang som panellist eller talare, och har möten med FN-representanter.
• Och som forskare i kvantitativa scenarier för miljö och samhälle bidrar jag med FRIDA, en snabb och lättanvänd digital global modell för miljö och samhälle som jag tillsammans med olika användargrupper, bland annat beslutsfattare, presenterar vid COP30. Jag samlar också in synpunkter på hur FRIDA kan göras mer användbar.

Vad är dina förhoppningar för årets konferens?

– Jag hoppas att rättighetsbärare som urfolk och lokalsamhällen, kvinnor och flickor, barn och unga samt personer med funktionsnedsättning inkluderas på ett meningsfullt sätt i konferensen, särskilt med tanke på de höga priserna för boende, uppehälle och resor under COP. Priserna riskerar att göra konferensen otillgänglig för ett stort antal människor, särskilt de som drabbas hårdast både av klimatförändringarnas effekter och de klimatåtgärder som görs för att motverka dem.

Läs mer om Axel E. Erikssons arbete

FN:s ungdomsrådgivare

FRIDA

Testa FRIDA

Fler forskare på plats

Albert Norström

Docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum (SRC), Stockholms universitet och forskningsledare vid Earth Commission. 
Forskningsfokus: planetens gränser, motståndskraft, tipping points, koraller, och haven
Forskningsrapporter: ”Resilience Science Must-Knows” och ”Planetary Healthcheck 2025”
Läs mer om Albert Norströms forskning
Läs mer om Earth commission

Cibele Queiroz

Forskare i socialekologisk hållbarhet vid Stockholms Resilienscentrum (SRC), Stockholms universitet. 
Socialekologisk hållbarhet är ett förhållningssätt som kombinerar social och ekologisk hållbarhet, vilket innebär att skapa ett samhälle där mänskliga behov och rättigheter tillgodoses inom naturens gränser.
Forskningsfokus: planetens motståndkraft, civilsamhällets roll, och matsystemet 
Forskningsrapport: ”Resilience Science Must-Knows”
Läs mer om Cibele Queiroz forskning

Laura Pereira

Tvärvetenskaplig klimatforskare (ekologi, juridik, zoologi och humangeografi) vid Stockholms Resilienscentrum (SRC) vid Stockholms universitet, och professor i Sustainability Transformations and Futures vid Global Change Institute vid Wits University.
Läs mer om Laura Pereiras forskning

Johan Rockström

Professor i miljövetenskap med inriktning mot vattenresurser och global hållbarhet vid Stockholms Resilienscentrum (SRC), Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact. Finns på plats för lanseringen av forskningsrapporten ”Resilience Science Must-Knows”.
Forskningsrapporter: ”Resilience Science Must-Knows”, ”Planetary Healthcheck 2025”, ”EAT Lancet 2025”, ”10 New Insights in Climate Science”, ”Tipping points report”
Läs mer om Johan Rockströms forskning

Mer material

Resilience Science Must-Knows

Planetary Health Check 2025

EAT-Lancet 2025

10 New Insights in Climate Science 2025

Tipping Points Report 2025