Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar årligen Wallenberg Academy Fellows till unga framstående forskare som ger sig i kast med nyskapande forskningsfrågor. Sammanlagt har 288 forskare utsetts till Wallenberg Academy Fellows. De är under 40 år när de tilldelas anslaget efter att deras ansökningar genomgått en rigorös utvärdering med ett stort antal internationella utvärderare. Totalt med årets omgång har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse hittills avsatt drygt 3,2 miljarder kronor till programmet. Anslaget rymmer forskning inom såväl naturvetenskap, medicin, teknik och humaniora som samhällsvetenskap. Det inrättades 2012 i samarbete med de kungliga akademierna och 16 svenska universitet. Efter den första periodens slut finns möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering. Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter granskar ansökningarna och hjälper till med urvalet. Akademien håller också i det mentorsprogram som de utvalda forskarna får delta i.

– Programmet har varit långsiktigt och mycket attraktivt. Ett mått på detta är att väldigt få forskare har lämnat programmet för att fortsätta sin karriär utanför Sverige. Målet var just att behålla svenska forskartalanger i Sverige och attrahera utländska talanger till Sverige samt att ge dem arbetsro så att de kan ta sig an svåra forskningsfrågor långsiktigt, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

I årets omgång beviljas 27 framstående yngre forskare Wallenberg Academy Fellows. Två av dem är idag/kommer att vara verksamma vid Stockholms universitet. Dessa är James Nguyen vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Elisabeth Gruber, som idag är vid Universität Innsbruck i Österrike.

James Nguyen: Ska utforska en filosofisk grund för tvärvetenskap

Forskningens mål är inte bara att producera ny kunskap utan att förstå hur världen hänger ihop. Det menar Wallenberg Academy Fellow James Nguyen. Nu ska han utforska möjligheterna att skapa ett ramverk för tvärvetenskaplig forskning, så att forskare från olika discipliner lättare kan samarbeta och hitta lösningar på komplexa samhällsproblem.

Forskare dyker djupt inom sitt eget forskningsområde, vilket ofta är nödvändigt. Samtidigt kan en snäv specialisering undergräva förmågan att kommunicera med forskare från andra discipliner. James Nguyen vid Stockholms universitet ska utforska en filosofisk hypotes, som han hoppas ska kunna brygga över gapet mellan olika vetenskapliga discipliner.

Hans målsättning är att identifiera vad som förenar forskare, snarare än skiljer dem åt. Kärnan i hans resonemang är att alla forskare – oavsett om de är naturvetare, samhällsvetare eller humanister – söker förståelse snarare än enbart kunskap. Vidare menar James Nguyen att forskare från samtliga områden utvecklar representationer (teorier, modeller, paradigmer, etc.) för att kunna förstå (snarare än att nå kunskap om) världen. I vissa discipliner kallas representationerna för teorier, i andra modeller eller paradigm. De har olikheter, men James Nguyens antagande är att vissa grundegenskaper är gemensamma.

James Nguyen ska nu undersöka om hans hypotes stämmer. Om han kan verifiera den, ska han utforska vägar att förena representationer från olika discipliner med varandra. Syftet är att hitta en filosofisk grund för tvärvetenskapliga projekt, så att forskare kan samarbeta kring svårlösta problem, som klimatförändringar, migration eller hur vi ska hantera pandemier.

Elisabeth Gruber: Ska återskapa interstellär kemi i laboratoriet

I det stora utrymmet mellan stjärnor – det interstellära mediet – pågår komplexa kemiska processer. Wallenberg Academy Fellow Elisabeth Gruber ska nu härma rymdens extrema förhållanden för att kartlägga den kosmiska kemin. Målet är att förstå vilka processer som driver kemin; vilka molekyler som formas och kemin som format universum och livets uppkomst.

Det interstellära mediet består till ungefär 99 procent av gas och resten är damm. Det mesta återfinns i moln eller nebulosor som svävar mellan stjärnorna. Gasen är extremt kall och tunn. Den består av enskilda atomer och molekyler, som – när de utsätts för kosmisk strålning och ljus – kan fånga upp eller förlora elektroner, vilket omvandlar dem till joner.

Atomer, molekyler och joner växelverkar med varandra i det interstellära mediet och formar nya molekyler. Vissa av dem är enkla, som väte och kolmonoxid, medan andra blir förvånansvärt komplexa och liknar livets byggstenar.

Elisabeth Gruber vid universitetet i Innsbruck, Österrike, ska nu återskapa rymdens extrema kemi i en laboratoriemiljö. Hon kommer att bädda in atomer och molekyler i nanodroppar som består av heliumatomer med extraordinära egenskaper. I dessa superkalla droppar kan atomer, molekyler och joner förenas till större komplex. Elisabeth Gruber kommer att utveckla nya experimentella metoder för att bättre kunna förstå universums kemi och hur den kan ligga till grund för hur liv kan uppkomma på olika planeter. Som Wallenberg Academy Fellow kommer hon att vara verksam vid Stockholms universitet.

Läs mer på Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses webb