Expedition till Antarktis förutspår framtida havsnivåer

Konsevenser för jordens havsnivåer

– Inlandsisen i Östantarktis innehåller mycket av jordens sötvatten, så en möjlig framtida krympning av isen, i ett allt varmare klimat, kan få stora konsekvenser för jordens havsnivåer. Vi vet inte så mycket om hur det ser ut med avsmältningen ännu, men det ska vi ändra på med den här expedition till Riiser-Larsenisen, säger Arjen Stroeven, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Leder på distans

Det är Arjen Stroeven som koordinerar expeditionens forskningstema, som består av flera olika forskningsprojekt, på distans. Med på expeditionen finns däremot två forskare från Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, som var och en leder två av forskningsområdena:

• Ninis Rosqvist, professor i geografi, leder ett forskningsprojekt som handlar om att studera snökärnor som visar inlandsisens årliga snötillskott, en motsvarighet till årsringar i ett träd.
• Ian Brown, docent i jordobservation, leder ett forskningsprojekt som handlar om att med hjälp av radar samla data om isens storlek och avsmältning.
  

Förändrat klimat

Under årets expedition samlar tretton forskare från flera olika länder in data i fält både på Riiser-Larsenisen och i dess avrinningsområde. Forskningsresultaten kommer sedan att publiceras och sammanställas för en dialog med beslutfattare. Meteorologiska analyser från området tyder på att det skett en förändring av klimatet, men för att kunna fastställa utvecklingen krävs observationer på plats.

– Det finns indikationer från satellitdata på att det kommer mer snö, vilket kan vara en effekt av att atmosfären och havet blivit varmare, men vi vet inte ännu hur inlandsisen reagerar och därmed inte heller med vilken hastighet havsnivån kommer att höjas, säger Arjen Stroeven.

Om Ninis Rosqvists forskning

– Vi kommer att borra efter snökärnor och för första gången kommer vi att kunna få resultat direkt på plats. Det sker med ny utrustning utvecklad för Grönland av mina danska kollegor – så det är första gången den utrustningen kommer till Antarktis, säger Ninis Rosqvist.

Forskarteamets mål är att ta reda på hur mycket snö det kommer varje år i området, mer snö tyder på en förändring i klimatet.

– Vi kommer att åka tillbaka till områden som borrades under 1980-talet. Om vi borrar djupt nog, till snölagren från 1980-talet, blir målet att få minst femtio år av data för att kunna se utvecklingen, fortsätter hon.

Utgår från snöytan

Det som skiljer Antarktis från Arktis är att snön och isen ännu inte har börjat smälta. I snö och iskärnorna finns därför ett årsarkiv, som i trädringar. Om Antarktis atmosfär har blivit varmare kommer forskarna att kunna se det.

Tillsammans kommer gruppen, som består av tre forskare, att bidra med ny kunskap om den Antarktiska atmosfären, isen och havet.

– Utgångspunkten blir årets snöyta och sedan jobbar vi oss nedåt och tillbaka i tiden. Vi vill också förstå variationen i rummet och därför borrar vi längs en linje som börjar på den flyttande Riiser-Larsenisen nära havet, och slutar på Polarplatån, över 2000 meter över havet.

Forskargruppen gör också mätningar med markradarutrustning, som kan mäta lager i snön, mellan borrplatserna.

– För att få den rumsliga bilden, behöver vi ta prover på så många platser som möjligt.

Om Ian Browns forskning

Med hjälp av radarmätningar från satellit kan hans forskarteam bland annat upptäcka sprickor i glaciären, i synnerhet om det finns smältvatten i dessa. Mätningarna kan också visa om inlandsisen växer eller förlorar i massa, det vill säga om den sammanlagd smälter av eller växer på.

– Genom att mäta avståndet mellan satelliten och isens yta med en höjdmätare vet vi hur högt isen är, säger Ian Brown.

Skapar helhetsbild

Metoden kallas altimetri och görs med hjälp av en altimeter, eller höjdmätare, ett instrument som mäter höjden över en viss referensnivå, som havsytan. Vid en tidigare expedition (2021/2022) gjorde Ian förarbetet genom att mäta snöns mikrostruktur och hur den påverkar radarns återspridning tillbaka till satelliten. Med hjälp av dessa fältstudier kan forskargruppen skapa en helhetsbild av isens utseende idag samt återskapa förändringar över dem senaste 20 åren.

– Ändringar i Riiser-Larsenisen ska användas som en tidig indikator för avsmältning i Antarktis. Om shelfisen når en “tipping point”, och börjar falla sönder, kan det bli allvarligt. Då vet vi att nu har förändringarna nått Dronning Maud Land, säger Ian Brown.