Forskare utvecklar multikulturellt ”luktlexikon” och tar hjälp av AI för att beskriva dofter

I ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet kartlägger forskarna luktvokabulärer i olika språk.

– Det vi framförallt är intresserade av är att titta på viktiga dimensioner som språket använder sig av för att skilja mellan lukter. Till exempel kan ju dofter lukta illa eller gott. Frågan är om det återspeglas i de ord man använder för att beskriva lukter, säger Thomas Hörberg, projektledare för forskningsprojektet och forskare i allmän språkvetenskap vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Forskarna tittar även på hur luktvokabulärer skiljer sig åt mellan olika språk, skillnader och likheter i kodbarhet samt semantisk struktur mellan språk när det gäller att beskriva lukter.

– Kodbarhet betyder väldigt förenklat att om man har en domän som man vill uttrycka med hjälp av språket – och man har hög kodbarhet i den domänen – så har man specifika ord som pekar ut specifika upplevelser. Färg är ett exempel på en domän som har hög kodbarhet, säger Thomas Hörberg och fortsätter:

– Vi har ju specifika ord för att uttrycka specifika färgupplevelser. Om jag skulle visa upp en bricka som är röd och fråga människor vad den har för färg, så skulle i princip alla använda samma ord – röd. Men skulle jag å andra sidan exponera människor för en doft, så är det inte alls säkert att de kommer använda samma ord. Det kan vara så att de använder sig av olika ord eller fraser som ”det luktar äckligt”, ”det luktar fränt”, ”det luktar som ruttet ägg” och så vidare. Det brukar man kalla för låg kodbarhet – det vill säga när det inte finns någon specifik vokabulär för att beskriva olika upplevelser i den domänen.

Förutom svenska och engelska tittar forskarna även på kantonesiska, polska, turkiska, hindi, ryska och spanska. Forskarna har funnit att språken skiljer sig åt i fråga om kodbarhet. Kantonesiska hade hög kodbarhet och även ryska till viss del, däremot visade sig spanska och polska ha en låg kodbarhet. Däremot finns det många likheter mellan språk när det gäller att särskilja på lukter i fråga om behaglighet och ätbarhet. Forskarna har gjort undersökningar med försökspersoner som har fått beskriva dofter genom att föreställa sig doften, utan att ha utsatts för faktiska lukter.

AI ska lära sig bedöma dofter

– Även om språken skiljer sig åt i fråga om kodbarhet, stämmer de väldigt bra överens när det gäller behaglighet och ätlighet. I de språk som vi har tittat på verkar behaglighet vara den viktigaste dimensionen. Det finns många termer som syftar till obehagliga respektive behagliga lukter. Det är den främsta särskillnaden som språk gör för att skilja mellan luktupplevelser.

Det vill säga, oavsett vilket språk man talar kommer man använda termer som antingen är positiva eller negativa. Hur språket kategoriserar lukter verkar alltså stämma överens med hur man rent perceptuellt skiljer mellan lukter, menar Thomas Hörberg.

Thomas Hörberg och hans forskarkollegor har undersökt stora databassamlingar för att hitta ord som beskriver lukter. Och om det finns underliggande information i materialet som säger någonting om hur lukter skiljer sig åt rent perceptuellt, alltså hur man upplever lukter. Det handlar om att titta på om orden används i en negativ eller positiv kontext och om det överensstämmer med hur lukter upplevs rent perceptuellt, till exempel om de luktar behagligt eller obehagligt.

Forskarna har använt sig av Large Language Models, en typ av AI-modell, för att se om man kan hitta perceptuell information i stora textmängder i svenska och engelska. Med hjälp av datorlingvistiska metoder undersöker de den semantiska strukturen i olika språks luktvokabulärer. Målet är att bygga språkmodeller som ska lära sig bedöma och beskriva lukter. AI-modellen ska tränas på data från mänskliga bedömningar och kemiska beteckningar.

– Vi försöker ge en språkmodell ett luktsinne – utan några sensorer, bara med hjälp av språk. Vi ber människor att lukta på en uppsättning dofter och beskriva dem med sina egna ord, till exempel genom minnen, känslor och jämförelser. Sedan använder vi det för att träna och testa modeller, för att se om de kan efterlikna hur dofter upplevs och hur olika dofter relaterar till varandra, säger Murathan Kurfali, forskare vid Psykologiska institutionen, projektledare för delprojektet.

Vissa språk har en mer utvecklad luktvokabulär

I svenska beskriver vi ibland lukter som att ”det luktar som citron” eller ”det luktar som kanel”. Det finns dock en del språk som har en högre kodbarhet när det gäller ord för dofter, så kallade dedikerade lukttermer. Ungefär som svenska språket har ord för färger så har dessa språk specifika ord för lukter. Framförallt handlar det om ett par jägar- och samlarspråk i Sydostasien, Maniq som talas i Thailand och språket Jahai som talas vid gränsen mellan Malaysia och Thailand, vilka har så kallade utvecklade ”luktvokabulärer”. De har studerats mycket i tidigare forskning, vilket det nya projektet bygger vidare på.

Thomas Hörberg menar att det finns en hög överensstämmelse mellan alla de undersökta språken förutom kantonesiska som sticker ut. Det var dock förväntat eftersom man vet från tidigare forskning att kantonesiska har en dedikerad luktvokabulär, vilket gör det intressant att jämföra med germanska språk.

– Kantonesiska har en uppsättning lukttermer som liknar termer som finns i språken Jahai och Maniq. Men de här orden håller på att försvinna, då det framförallt är äldre talare av kantonesiska som använder dem.

Han tror att anledningen till att lukttermerna håller på att dö ut har att göra med kulturell påverkan från väst.

Något som förvånade forskarna var att engelska språket använde mer abstrakta termer i sin luktvokabulär än förväntat.

– Man brukar säga att man i engelska beskriver doftupplevelser genom att hänvisa till saker som luktar på ett visst sätt, till exempel ”det luktar som citron”. Men det visade sig att det är ganska vanligt att man använder abstrakta termer för att beskriva lukter i engelskan, termer som är kopplade till en kvalitativ egenskap hos doften, som till exempel fränt. Vi hade förväntat oss att se fler sådana termer i kantonesiska än i engelska men det var ganska jämnt mellan de två språken, säger Thomas Hörberg.

Planerar att sammanställa en ”multikulturell luktrymd”

Forskarna samarbetar med Global Consortium for Chemosensory Research och samlar just nu in data för luktvokabulär från närmare 30 språk. I en första fas valde forskarna ut över 400 olika dofter representativa för olika luktkvalitéer. Utifrån det har de gjort ett snävare urval på 60 dofter. Dessa dofter i form av så kallade doftpennor skickas just nu till 30 utvalda labb på olika platser i världen där försökspersoner kommer få beskriva dofterna och skatta dem.

– Målet har varit att göra ett så representativt urval som möjligt. Vissa lukter är starkt kopplade till exempelvis lukten av citron, medan andra kanske inte är lika starkt kopplade till saker i vardagen.
Materialet kommer ge forskarna ett mycket större urval och variation av språk, och mer tillförlitliga resultat eftersom de nu använder faktiska dofter.

– Att vi dessutom kommer kartlägga lukternas perceptuella egenskaper gör att det blir mycket lättare att utforska hur människor i olika kulturer upplever lukterna. Man kan säga att vi kommer sammanställa en slags multikulturell luktrymd, säger Thomas Hörberg.

Personer från olika delar av världen kommer bidra till att sammanställa luktrymden genom att ge olika bedömningar av lukterna. Utifrån luktrymden och deltagarnas luktbeskrivningar planerar de att sammanställa ett tvärkulturellt luktlexikon som enkelt ska kunna översättas mellan olika språk. Språkens luktvokabulärer kommer att kunna jämföras systematiskt. Det kommer att ge ny kunskap om samspelet mellan språk, kultur och hur vi uppfattar lukter.

Få språk har specifika ord för att beskriva lukter

– Forskning som handlar om hur lukter beskrivs och framförallt hur man kategoriserar lukter har varit en ganska het potatis inom både språkforskning och psykologi. Man brukar kalla luktsinnet för det tysta sinnet, då nästan inga språk har någon specifik vokabulär för att beskriva lukter. Det har funnits olika idéer om att det beror på människans kognitiva och neurologiska begränsningar. Andra forskare menar att det är kulturellt betingat, då man vet att det finns språk – framförallt de som talas av jägarsamhällen – där man har utvecklade luktvokabulärer. Att det beror på hur viktigt luktsinnet är inom just den kulturen.

Själv menar Thomas Hörberg att det är viktigt att försöka skapa en brygga mellan de olika perspektiven, något han tror att deras forskning kan bidra med.

– Det är också betydelsefullt då vi utvecklar metoder som kan användas inom olika sensoriska industrier och branscher. Till exempel inom livsmedelsbranschen, vinbranschen och parfymbranschen behövs vokabulärer för att beskriva lukt- och smakupplevelser, vilket vår forskning kan bidra med att utveckla.

Text: Elin Sahlin