Ordboksfebern på 1700-talet: Paralleller till dagens AI-debatt

På 1700-talet fick uppslagsverken sitt stora genombrott. De blev en populär form av informationsteknologi som förändrade hur människor tog del av kunskap. I stället för att läsa långa texter från början till slut kunde man snabbt slå upp fakta och hoppa mellan ämnen efter intresse. De kallades rätt och slätt för ”ordböcker”, för att man sökte på ord.

Det sättet att lära blev snabbt populärt. Så populärt att samtiden beskrev det som en epidemi. Tidskrifter började tala om en ”ordboksfeber”. Antalet uppslagsverk ökade kraftigt i Europa. De gavs ut inom klassiska ämnen som geografi, kemi, teologi, medicin och juridik, men också inom mer oväntade områden som fiske, mode och till och med kärlek.

Linn Holmberg, idéhistoriker vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, har studerat hur människor reagerade på den här nya genren. Hon analyserade sexton litterära tidskrifter från Frankrike, England, Tyskland, Nederländerna och Sverige, publicerade under en period på 124 år.

Resultatet visar att uppslagsverk väckte starka känslor. Vissa såg dem som viktiga verktyg för upplysning och bildning. Andra oroade sig för vad de kunde innebära för lärandet och kunskapens kvalitet. En tidskrift klagade: ”Man kan nu knappast vänta sig något annat än uppslagsböcker.” Kritiker menade att uppslagsböcker uppmuntrade ett ytligt sätt att förstå världen. De varnade för att läsare skulle sluta tänka på djupet och i stället lita på förenklade sammanfattningar. Många pekade också på att kommersiella uppslagsböcker ofta höll låg kvalitet, innehöll fel och skrevs av personer utan tillräcklig expertis. Inom områden som medicin och juridik ansågs detta särskilt riskfyllt.

Debatten handlade alltså inte bara om böcker. Den handlade om tillit, sanning och lärandets framtid. Med tiden klingade oron av. När de moderna universiteten växte fram och vetenskaperna professionaliserades utvecklades nya sätt att granska fakta och utbilda specialister. Akademiska institutioner och experter tog gradvis över arbetet med att sammanställa stora uppslagsverk. Så småningom blev de det vi ser dem som i dag: tillförlitliga kunskapskällor.

Linn Holmbergs forskning ger en tydlig parallell till vår egen tid. Då, liksom nu, väckte ny teknik både entusiasm och oro. Den väckte frågor om kunskap kan göras mer tillgänglig utan att något viktigt går förlora , och om de kommersiella krafternas inverkan på kunskapsinnehållet. Informationsrevolutioner handlar inte bara om att människor plötsligt får tillgång till mer information. De handlar också om vad som händer efteråt: hur vi tänker, vad vi litar på och hur kunskap förändras när den förenklas och kommersialiseras.

Fler filmer i samma serie: Exploring AI Research

AI och digitalisering i fokus, ett urval av de senaste forskningsnyheterna