Kortare arbetstid – frihet, hälsa eller ökade kostnader?

Frågan om arbetstidsförkortning återkommer med jämna mellanrum och väcker ofta stark debatt. Det kan handla om 6-timmars arbetsdag, 4-dagarsvecka eller andra modeller. Nu är frågan aktuell igen sedan LO vill förhandla med Svenskt Näringsliv om kortare arbetstid. Men vad säger forskningen egentligen om effekterna?

Enligt Petra Lindfors, professor i psykologi med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi, beror svaret i hög grad på vilket mål man har och hur den frigjorda tiden används.

– Det är viktigt att fundera över alternativkostnaden av att arbeta färre timmar och samtidigt behålla samma lön, säger hon.

Viktigt hur tiden används

Petra Lindfors har studerat olika varianter av arbetstidsförkortning. I en studie jämfördes olika grupper, en med kortare arbetstid, en med schemalagd motion på arbetstid och en kontrollgrupp som arbetade som vanligt. Då handlade det om mer begränsade arbetstidsförkortningar, på upp till 2,5 timmar per vecka .

– Resultaten visade att det inte bara är mängden arbetstid som spelar roll, utan hur den frigjorda tiden används, säger Petra Lindfors.

Jämfört med arbetstidsförkortning var regelbunden motion på arbetstid förknippad med tydligare hälsoeffekter.

– Därför blir den avgörande frågan vad målet egentligen är. Om målet är att minska tiden i arbete är arbetstidsförkortning ett rimligt verktyg. Men om målet är att främja hälsa på ett likvärdigt sätt för alla anställda pekar forskningen i en annan riktning, menar hon.

– Det går att schemalägga friskvård och betrakta det som en del av arbetet. Med AI borde det i dag vara ännu enklare att planera sådana lösningar.

Fördelar och nackdelar

På individnivå kan kortare arbetstid innebära mer tid för familj, återhämtning och andra delar av livet utanför arbetet. Det kan också skapa utrymme för fler att få arbete. Samtidigt finns tydliga utmaningar, särskilt för verksamheter som måste vara bemannade dygnet runt.

– I svensk forskning har kortare arbetstid ofta kombinerats med bibehållen lön. Då krävs fler medarbetare för att verksamheten ska fungera, vilket driver kostnader, säger Petra Lindfors.

Oklara hälsoeffekter på sikt

Än så länge är forskningsläget fortfarande otydligt när det gäller långsiktiga hälsoeffekter.

– Det finns inga entydiga resultat som visar tydliga effekter på faktisk hälsa eller sjukfrånvaro, säger Petra Lindfors.

För att kunna dra säkra slutsatser krävs studier som pågår under längre tid.

– Sex månader är för kort tid. Studier behöver pågå minst ett år för att vi ska kunna uttala oss om långsiktiga effekter.

Läs mer om Petra Lindfors