Hur kan universiteten stärka svensk beredskap?

Universitetsalliansen Stockholm trio och stiftelsen Stockholm Science City arrangerade nyligen ett seminarium om hur Sverige kan stärka sin beredskap kopplat till informationspåverkan och kritisk infrastruktur. Ledande forskare från universiteten presenterade aktuell forskning, följt av en dialog med Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister, och Peter Hultqvist (S), försvarsutskottets ordförande.

Universitetens roll i kris

Om Sverige skulle drabbas av en kris har universiteten flera viktiga uppgifter. Under presentationerna och samtalen med politikerna lyftes universitetens roll som oberoende länk mellan kunskap och samhällets olika institutioner. I krissituationer kan de bidra med exempelvis trovärdig information, beslutsunderlag, utbildning, expertstöd, interdisciplinär forskning samt motverka myter och rädslor. Vid seminariet konstaterades att det är viktigt att det finns en bra struktur till vardags innan krisen inträffar, med en tydlig och decentraliserad ansvarsfördelning och delegationsordning. Flera av forskarna tog också upp att det behövs ett närmare samarbete mellan universiteten och svenska myndigheter.

Upptäcka radikalisering på nätet

En av forskarna som talade vid seminariet var Lisa Kaati, docent i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fokus i hennes forskning är att analysera förekomsten av och innehållet i våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer samt att utveckla teknik och metoder för att göra hot- och riskbedömningar i digitala miljöer för att upptäcka hat och hot. Hon gav inblickar i extremistmiljöer på nätet samt hur radikalisering och styrning av terrordåd kan ske digitalt. Samtidigt lyfte hon hur bättre verktyg och metoder gör det möjligt att upptäcka radikalisering på nätet innan terrordåd inträffar.

Vatten en kritisk infrastruktur

Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet samt gästprofessor på KTH, talade kring sårbarheter kopplade till vattenförsörjning. Vatten är en kritisk infrastruktur där både de tekniska anläggningarna och de naturbaserade systemen (som grundvattnet) måste fungera för att kunna säkra samhällets tillgång på dricksvatten. Risken för översvämningar är också ett område som fått ökade betydelse. Georgia Destouni beskrev att det finns ett stort behov av att analysera och simulera vad som kan hända i olika scenarier för vattenförsörjningen och kring översvämningar. Hon påpekade också att det behöver förtydligas vem i samhället som har ansvar för att omvandla forskarnas kunskap till åtgärder. Idag är ansvaret, enligt henne, allt för diversifierat.

”Tänkandet är en viktig infrastruktur ”

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm instämde i att myndighetssverige behöver bli bättre på att samarbeta och lyssna på varandra, och reflekterade över forskarnas analyser och universitetens roll i krissituationer.

– Det är otroligt mycket tankar som väcks när man lyssnar på det här. En viktig faktor för att stärka enskilda individers känsla av att själv kunna åstadkomma saker är ett väl fungerande utbildningsväsen, som ger människor både kunskaper och ett självförtroende att ifrågasätta fakta utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Fri forskning blir så otroligt mycket viktigare i det samhälle som vi lever i, och jag tror också att individerna i ett sådant system blir starkare och vågar använda sina kunskaper i en kris, sade Lotta Edholm efter paneldiskussionerna.

Även försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist resonerade kring hur ett samhälle ska klara en kris- eller krigssituation och vilken roll forskning och utbildning har.

– Jag tog fasta på det här med att tänkandet är en viktig infrastruktur. Människan har en vilja och möjlighet att tänka självständigt, men det kräver bildning. Att kunna sin historia och att ha sina värderingar är avgörande, och skapar en förmåga till ledarskap i vardagen. Kan man applicera det där tänkandet i ett bredare perspektiv på hela samhället, då skapar man uthållighet. Det kräver att det finns en kunskapsbas och en bildningsbas, och att vi behåller en vetenskaplig grund.

Första seminariet i en serie om beredskap

Andra talare var Sebastiaan Meijer, professor i hälso- och sjukvårdslogistik vid KTH, Henrik Artman, professor i människa-datorinteraktion på KTH, Predrag Petrovic, docent och specialistöverläkare inom psykiatri vid Karolinska Institutet (KI), och Johan von Schreeb, professor inom global katastrofmedicin på KI.

Evenemanget ägde rum den 11 mars i ”The Cell” i Hagastaden, en mötesplats som tillhör Tekniska museet och KI, och var det första i en seminarieserie som pågår under 2026 och 2027 på tema beredskap. Syftet är att visa hur forskning kan bidra till ökad förståelse och handlingsförmåga i frågor som rör kriser, säkerhet och samhällsberedskap.

Läs artikel hos Stockholm Science City: Beredskap – kunskap för ett motståndskraftigt samhälle

Universitetsalliansen Stockholm trio

Stockholm trio är ett partnerskap mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. Universitetsalliansen stärker samverkan, främjar tvärvetenskaplig forskning och utbildning och stödjer gemensamt agerande regionalt, nationellt och internationellt.
Läs mer om Stockholm trio

Stockholm Science City

Stiftelsen Stockholm Science City arbetar för att främja utvecklingen av livsvetenskaper och innovationsmiljöer, med visionen att Stockholm ska vara Europas mest attraktiva universitetshuvudstad för forskning, utbildning och företagande. Stiftelsen finansieras av Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet, tillsammans med Stockholms stad och Region Stockholm.
Läs mer om Stockholm Science City

Text: Tora Zeijlon/Per Larsson