Nya medel föreslås till fyra strategiska forskningsområden vid Stockholms universitet

Vetenskapsrådet rekommenderar regeringen att bevilja Stockholms universitet medel inom fyra strategiska forskningsområden.

– Det är med stolthet som Stockholms universitet har mottagit beskedet att vi föreslås att tilldelas medel inom de strategiska forskningsområdena. Detta är ett viktigt erkännande av vår forsknings vetenskapliga kvalitet, forskarnas långsiktiga engagemang och universitetets förmåga att bidra med ny kunskap på områden av avgörande betydelse för samhället, säger Jane Reichel, prorektor vid Stockholms universitet.

Satsningen på strategiska forskningsområden syftar till att profilera svensk forskning och skapa långsiktigt starka forskningsmiljöer som kan hävda sig globalt. Den forskning som finansieras inom utlysningen ska hålla högsta internationella kvalitet eller ha tydliga förutsättningar att nå denna nivå.

Strategiska forskningsområden som Vetenskapsrådet har beslutat rekommendera regeringen att bevilja medel till med Stockholms universitet som huvudsökande är:

Polarforskning

Projekttitel: Svenskt centrum för integrativ polarforskning (SCIPolar)

Projektledare: professor Martin Jakobsson

Medverkande lärosäten: Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, KTH och Lunds universitet.

Föreslaget belopp: 22 000 000 kr 2027 och 44 500 000 kr 2028.

SCIPolar ska utforska de långtgående konsekvenserna av snabba förändringar i Arktis och Antarktis för det globala klimatsystemet, kryosfären, ekosystemen och samhällen.

Kvanttekniker

Projekttitel: Allians för kvantteknologi: Från grundläggande vetenskap till framtida tillämpningar

Projektledare: professor Emil Bergholtz

Medverkande lärosäten: Linköpings universitet och Uppsala universitet.

Föreslaget belopp: 20 000 000 kr 2027 och 40 000 000 kr 2028.

– Kvantteknologi har enorm potential, men vilka tillämpningar som blir mest betydelsefulla är fortfarande öppet. Vi vill bygga en bred och sammanhållen forskningsmiljö som kombinerar experiment, materialvetenskap och teori – från kvantkommunikation och fotonik till kvantsensorer och nya kvantmaterial. Tanken är att ge Sverige och Stockholms universitet en stark grund för både tidiga genombrott (till exempel inom sensorer och kommunikation) och mer långsiktiga språng (nya plattformar och principer), säger fysikprofessor Emil Bergholtz vid Stockholms universitet.

Läs intervju med professor Emil Bergholtz som leder denna SFO-ansökan

Läs artikel om forskning inom kvantfysik vid Stockholms universitet

Klimatrelaterad forskning

Projekttitel: Stockholms Centrum för klimatomställning (ClimTrio)

Projektledare: professor Karin Bäckstrand

Medverkande lärosäten: KTH och Karolinska Institutet.

Föreslaget belopp: 14 670 000 kr 2027 och 29 670 000 kr 2028.

Utgångspunkten för den föreslagna forskningen är att klimatomställningen är en samhällsomvandling som kräver integrerad kunskap från flera discipliner.

– Därför samlar vi ledande forskning inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och medicin vid Stockholms universitet, KTH och Karolinska Institutet. Genom att kombinera modellering av framtida scenarier med analyser av styrning, legitimitet, rättvisa och hälsoeffekter vill vi utveckla kunskap om hur klimatomställningen kan bli effektiv, långsiktigt hållbar, rättvis och legitim, säger Karin Bäckstrand som är professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.

Läs intervju med professor Karin Bäckstrand som leder denna SFO-ansökan

Hälsa, life science och artificiell intelligens

Projekttitel: Modellering av cellmembran med AI

Projektledare: professor David Drew

Medverkande lärosäten: Göteborgs universitet och Umeå universitet.

Föreslaget belopp: 9 600 000 kr 2027 och 19 200 000 kr 2028.

Centre for Modelling Life at the Membrane with AI (CEMERAI) ska samla världsledande expertis inom både experimentell och beräkningsbaserad forskning om cellmembran och syftar till att skapa en unik miljö för prediktiv, AI-driven membranbiologi.

Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats: 16 miljöer rekommenderas medel inom nya strategiska forskningsområden