Så kan forskarna identifiera flyttfåglarnas dialekter

– Jag har alltid inspelningsutrustningen redo i ryggsäcken när jag är ute i fält, säger David Wheatcroft, universitetslektor i zoologi.

Han är en av två föreståndare för Tovetorps forskningsstation i Sörmland. Där studerar han och hans kollegor svartvita flugsnappare, en småfågel som varje år återvänder till Sverige efter att ha tillbringat vintern i Västafrika. Efter den långa och riskfyllda resan anländer hanarna först till häckningsplatserna och börjar genast sjunga intensivt för att etablera revir och locka till sig honor.

Så lär sig fåglar att sjunga

En stor del av David Wheatcrofts forskning kretsar kring en grundläggande fråga: hur lär sig fåglar att sjunga?

– Det finns tydliga likheter med hur människor lär sig språk. Fågelungar lyssnar på sin omgivning och utvecklar sin sång steg för steg, säger han.

Redan några veckor efter kläckning börjar ungarna forma sitt läte genom en kombination av medfödda förmågor och social inlärning. De lyssnar på vuxna fåglar, framför allt sin pappa, men utvecklingen handlar inte bara om att härma.

– De verkar också justera sin sång genom att själva öva. Till skillnad från människor får de ingen aktiv feedback, men ändå utvecklar de en sång som fungerar – utan föräldrar som säger när något är fel.

Sången avgör vem som får para sig

Fågelsång förändras över tid, precis som mänskliga språk. Små variationer i hur sången lärs in förs vidare mellan generationer och kan så småningom leda till tydliga skillnader mellan populationer, så kallade dialekter.

Lyssna på skillnaden mellan svartvita flugsnappare från en svensk och en spansk population i klippet nedan:

Sången spelar en avgörande roll när fåglar väljer partner, men också när de identifierar individer av samma art. Andra arters läten väcker inget intresse, utan fåglar föredrar sång de känner igen. Men även variationer inom den egna arten har betydelse.

– Det verkar som att lagom är bäst. Om sången skiljer sig för mycket, till exempel mellan populationer som lever långt ifrån varandra, blir den mindre attraktiv.

Hos den svartvita flugsnapparen förändras sången också under häckningssäsongen. Innan parning är den mer komplex, men blir enklare när hanen har hittat en partner och fått ungar.

– Det här hänger troligen ihop med hormoner. Testosteronnivåerna är höga i början av säsongen och sjunker senare.

AI hör det vi inte hör

För att förstå dessa förändringar krävs stora mängder data. Under lång tid har forskare varit begränsade av hur mycket inspelat material som varit möjligt att analysera manuellt. Här har artificiell intelligens blivit ett avgörande verktyg.

– Vi kan spela in enorma mängder ljud, men det är omöjligt för en person att analysera allt, säger David Wheatcroft.

Med hjälp av AI kan forskarna automatiskt hitta fågelsång i långa ljudinspelningar, identifiera arter och analysera variationer över tid. Det gör det möjligt att upptäcka mönster som är för komplexa för det mänskliga örat.

– Det är så omfattande att man knappt skulle veta var man ska börja utan de här metoderna.
Den nya tekniken öppnar också för helt nya forskningsfrågor: vilka delar av sången förändras egentligen över tid? Hur skiljer sig dialekter mellan olika populationer? Och vad är det fåglarna själva lyssnar efter?

Nästa steg blir att analysera inspelningar som sträcker sig över flera decennier. Kombinationen av klassiska fältstudier och avancerad dataanalys ger forskarna en mer detaljerad bild av flyttfåglarnas liv än någonsin tidigare.

Mer läsning

David Wheatcroft

The Wheatcroft Lab

Tovetorps forskningsstation

Tovetorp – forskningsstationen där teori blir till praktik

Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt