Fotboja minskar återfall – och kostar en tiondel av fängelse

Enes Al Weswasi fick under våren även Högskoleföreningens pris för framstående avhandlingar från 2025 för avhandlingen The impact of incarceration. Quasi-experimental studies on deterrence, incapacitation, and reintegration.

– Det är jättekul såklart. Man lägger ju ner ganska mycket tid på en avhandling, och det är lätt att tänka ”kommer någon bry sig om den här avhandlingen?” Så det är roligt att man uppmärksammar den och tycker att den är värdig ett pris, säger Enes Al Weswasi, forskare i kriminologi vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

En övergripande forskningsfråga var vilken effekt fängelse, och specifikt stränga straff har på brottsdömda. Hur påverkar fängelsestraff risken för återfall? Och hur mycket brott förhindrar samhället egentligen när man låser in en person i fängelse?

– Kriminalpolitiskt så lägger vi oerhörda resurser på att straffa med fängelse och i den kriminalpolitiska debatten så är just fängelse mest centralt. Att öka förståelsen för dess effekt blir därför avgörande för att bättre kunna förstå fängelsets begränsningar och möjligheter, säger Enes Al Weswasi.

Minskad brottslighet och starkare kontakt med arbetsmarknaden

I en av delstudierna tittade Enes Al Weswasi mer specifikt på fotboja som alternativ till fängelse. Systemet med fotboja finns i lite olika varianter. Det ena är när man omvandlar ett helt fängelsestraff till fotboja. Det andra är att man kan få avtjäna sista tiden av fängelsestraffet med fotboja, så kallad utökad frigång. En av de effekter han tittade på var risken för återfall.

– Den typen av fotboja som ersätter hela fängelsestraffet, verkar vara ett bra alternativ eftersom det minskar risken för återfall i brott. Däremot verkar det som att den varianten där man avtjänar sista tiden av fängelsestraffet i fotboja inte har någon större påverkan på brottsligheten, säger Enes Al Weswasi.

Han menar att risken för att begå nya brott minskar om man har en starkare koppling till arbetslivet. För att få fotboja krävs att man har en sysselsättning, till exempel jobb eller studier. De som fick sitta av hela straffet med fotboja hade högre sannolikhet att ha ett jobb även efteråt, troligtvis för att det är lättare att behålla jobbet utan det avbrott som fängelse innebär. Bland dem som bara suttit av de sista månaderna med fotboja hade de flesta varken kvar sysselsättning eller bostad.

Enes Al Weswasi säger att det finns stora fördelar med fotboja både på ett individuellt och ett samhälleligt plan, och att dessa ofta överlappar varandra. Exempelvis innebär fotboja stora samhällsekonomiska fördelar.

– Ökad arbetsmarknadsanknytning är ju till gagn för individer, men det är också jättebra för samhället. Detsamma gäller den minskade risken för återfall, vilket gör att det blir färre brottsoffer – vilket ju är bra både för individer och samhället. En annan fördel för samhället är att fotboja kostar ungefär en tiondel så mycket som fängelse.

Avhandlingen bidrog till reform om utökad användning av fotboja

Inför en statlig utredning som presenterades för två år sen intervjuades Enes Al Weswasi och hans kollega och handledare Olof Bäckman kring artikeln de skrivit om fotboja. Vid den tidpunkten kunde bara de som fått fängelsestraff upp till sex månader ansöka om att få sitt straff omvandlat till fotboja. Forskarna föreslog en utökning av den övre gränsen till ett år. Men utredarnas slutgiltiga rekommendation blev att öka gränsen till ett och ett halvt år. Så från och med första januari i år så har alla som dömts till ett fängelsestraff på upp till ett och ett halvt år möjlighet att ansöka om att få fotboja istället.

– Det är ju inte bara på grund av vår artikel, men det är jätteroligt att studien kom till användning. Särskilt eftersom det ofta pratas om att politiker inte lyssnar till forskares förslag, säger Enes Al Weswasi.

Han tror att anledningen till att reformen gick igenom var för att både politiker till höger och vänster var eniga om att fotboja är något positivt, och att det inte verkar finnas någon konflikt i frågan.

Forskar om vad som händer när unga personer slipper straff

Enes Al Weswasis forskning är väldigt policynära, och handlar generellt mycket om straff och policyförslag. Han och hans tidigare handledare Olof Bäckman skriver just nu ett bokkapitel tillsammans om användningen av fotboja i den svenska kontexten till en antologi om fotboja ur ett globalt perspektiv.

Dessutom forskar Enes Al Weswasi om effekten av straff mer generellt, hur olika påföljder påverkar individer, exempelvis åtalsunderlåtelse. Det innebär att man slipper ett straff helt och hållet, även böter. Det är alltså främst unga brottsdömda som är förstagångsförbrytare som får åtalsunderlåtelse. I sin forskning tittar han på vad som kan hända när unga personer slipper en påföljd eller straff, jämfört med om de hade fått till exempel böter istället.

– I teorin kan man tänka sig att brottsligheten borde öka bland dem som inte blev straffade, eftersom straffet har ett signalvärde. Men de preliminära resultaten visar att bland unga personer verkar inte bötesstraffet i sig göra dem mindre brottsbenägna, vilket är ganska intressant.

Det verkar alltså inte som att straffet har någon effekt alls, det varken ökar eller minskar brottsligheten. Enes Al Weswasi tror att det har att göra med en skillnad i hur vuxna och unga tänker kring straff.

– Unga personer har ju inte samma konsekvenstänk som vuxna personer. Därför tror jag inte att straffet har samma brottspreventiva effekt som det kan ha på vuxna, säger Enes Al Weswasi.

Text: Elin Sahlin

Enes Al Weswasi kommer även medverka i ett seminarium på Almedalen den 25 juni.
Läs mer om evenemanget

Läs även artikeln "Ny avhandling visar att fotboja istället för fängelse kan minska brottsligheten"