Översättningen som blev startpunkt för det moderna Sverige

I augusti 1526 kom en del av bibeln för första gången ut på tryckt svenska, en förändring som fick stora konsekvenser för svenskan som språk, men också för utvecklingen mot det Sverige vi har idag, 500 år senare.

Väggmålning av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka.

Gustav Vasa tar emot den första bibelöversättningen i en fresk i Uppsala domkyrka, målad av konstnären Johan Gustaf Sandberg under 1830-talet. Källa: Wikimedia Commons

– Det är nästan obegripligt idag, men svenska var inget tryckt skriftspråk innan den här bibelöversättningen, utan nästan bara ett talat språk. Nu fanns det plötsligt en bok på svenska, som var spridd över hela landet, säger Tore Janson, professor emeritus i lingvistik vid Stockholms universitet och författare till boken ”Svenskans historia”, som skildrar svenska språkets roll under 800 år.

Varför gjordes översättningen?

– Det fanns ett praktiskt behov av en översättning. Sverige höll på att bli ett protestantiskt land med en ny sorts kristendom, med krav på att folk skulle få höra guds ord på svenska, inte latin. Alla var tvungna att gå i kyrkan varje söndag vid den här tiden, och där läste prästen upp olika delar av bibeln varje vecka, men på latin. Nu ålades alla präster att läsa de texterna på svenska, men eftersom det inte fanns någon svensk bibeltext måste bibeln översättas. Därför gick arbetet med översättningen så fort.

Bakgrund till översättningarna

Startskottet till den svenska översättningen fanns i Tyskland, där Martin Luther verkade för att alla kristna skulle få möjlighet att höra guds ord på sitt eget språk, och att bibeln därför borde översättas till alla språk som kristna talade.
Som en följd kom det ut tryckta översättningar av Nya Testamentet till danska (1524), engelska (1526) och svenska (1526).
I många länder möttes utvecklingen med motstånd, men de 2000 svenska exemplaren kom ut med stöd av kungen och distribuerades över hela landet för att finnas i varje kyrka.

Var låg kungens intresse för svenskan?

– Gustav Vasa avskydde allt som hade med Danmark att göra. Danskarna hade avrättat hans pappa. Sverige hade ständiga konflikter med Danmark och hade varit i union med Danmark från och till sedan 1400-talet. Danmark var därför huvudfienden som Gustav Vasa ville distansera sig ifrån. Danmark hade redan ett väl utvecklat skriftspråk. Sverige behövde ett eget.

Vilken betydelse fick översättningen i Sverige?

– Översättningen fick konsekvenser som ingen tänkte på då. Före Nya Testamentet hade man bara tryckt några få böcker på svenska, och i små upplagor. En bok i 2 000 exemplar som fanns tillgänglig överallt i landet var en sensationell förändring. Tidigare hade det enbart funnits handskrivna böcker, och även mycket viktiga texter som lagar och liknande existerade bara i högst några tiotal exemplar. Det betyder att det första massmediet gjorde sitt intåg i Sverige. Därmed fick det skrivna språket en annan roll och betydelse.

Vad innebar det att Sverige kom in i medieåldern?

– I förlängningen att man kunde börja sprida kunskap, även om det dröjde åtskilligt med tid innan det hände. Det tog nästan ett århundrade innan det kom igång på riktigt. Det var först på 1600-talet som kyrkan fick i uppdrag av kungen att se till att alla människor kunde läsa, men det var bibelöversättningen som var starten. Utan den hade det varit meningslöst att börja läsa svenska, eftersom det inte fanns något att läsa.

*Det var inte förrän på 1700-talet som Sverige på allvar blev ett skriftsamhälle, där människor även började skriva brev och kommunicera på svenska i skrift.

En gemensam skriftnorm

En annan förändring som kom genom bibelöversättningen var att Sverige fick en gemensam norm för skriftspråket med fasta regler för hur olika saker skulle stavas. Det talade språket fortsatte att vara föränderligt.

– Tidigare hade svenska texter varierat kraftigt i fråga om stavning, ordböjning och mycket annat, beroende på skribentens dialekt och vanor. I Nya testamentet införde översättarna konsekventa regler för stavning med mera. Skriven svenska fick en ganska fast norm som delvis har överlevt fram till nu, även om mycket har hunnit förändras. Bland annat fick svenskan flera nya stavningssätt, till exempel att den svenska vokal som tidigare ibland hade skrivits aa fick den nya bokstaven å som inte fanns i något annat språk.

*De svenska bokstäverna ä och ö, som också finns i tyska, infördes redan när det latinska alfabetet kom på 1200-talet.

Vad betydde det för språket?

– Det viktiga med översättningen är att det i och med den fanns en norm för hur svenska skulle se ut i tryck. Den nya boken som fanns att läsa överallt i Sverige tjänade som förebild och rättesnöre för dem som ville lära sig läsa men också för dem som skrev och dem som gav ut böcker.

Varför är det en milstolpe värd att firas?

– Med facit i hand gick det ju mycket bättre för svenskan än någon hade kunnat tro då. Då var det inget självklart ens att Sverige skulle förbli en egen självständig stat med ett eget språk. Nu har vi 500 år av tryckt svenska bakom oss, med en stor och rik litteraturskatt på svenska och ett enormt ordförråd. Vi är välförsedda med språk skulle man kunna säga.

Kan du sia lite om svenskans framtid?

– Nu är det viktigt att vi ser till att språket får fortsätta att utvecklas och bli ännu bättre, så att det blir användbart även för dem som ska använda det i framtiden. Ett språk som stagnerar och förblir detsamma förlorar ganska snabbt sin vitalitet, eftersom samhället aldrig står stilla. Ett språk behöver förändras.